I dagarna presenterar EU-kommissionen en studie om nya växtförädlingsmetoder med hjälp av den så kallade gensaxen. Samtidigt formerar sig motståndet mot tekniken, särskilt i Tyskland.
EU:s jordbruksministrar uppmanade redan i november 2019 kommissionen att lägga fram en studie som ska klargöra begreppen senast den 30 april 2021. Studien ska också beskriva medlemsländernas positioner i den kontroversiella frågan.
Enligt uppgift ska också en vetenskaplig utvärdering från livsmedelsmyndigheten Efsa ingå i materialet. Experterna förväntas leverera en analys om risker och fördelar med de så kallade nya växtförädlingsmetoderna.
I samband med presentationen av den nya jord-till-bord -strategin medgav kommissionen att den nya växtförädlingstekniken kan ge miljöfördelar, eftersom forskarna lättare kan utveckla resistenta sorter som minskar beroendet av växtskyddsmedel inom jordbruket.
Genteknikens motståndare har redan börjat förbereda motåtgärder. Enligt uppgift har närmare hundra tyska grupper inom jordbruks- och livsmedelsområdet upprepat sina betänkligheter mot gensaxen.
Grupperna åberopar EU:s försiktighetsprincip, som förutsätter att ny teknik inte får användas om ifrågavarande teknik eller åtgärder kan medföra fara för människors hälsa eller miljön.
Motståndarna betonar att försiktighetsprincipen ska gäller för grön genteknik. Samtliga gentekniskt förändrade organismer måste också framöver regleras och märkas enligt den bestående GMO-lagstiftningen.
EU-domstolen klassificerade hösten 2018 gensaxen som genteknik. Sorter som framställs med mutagenes (genredigering) ska därmed uppfylla de komplicerade EU-bestämmelserna för genteknik. Motståndarna betonar att utslaget måste respekteras.