Det ska bli lättare att introducera genetiskt modifierade grödor i det europeiska jordbruket. I början av juli presenterade EU-kommissionen ett förslag till nya regler för förädling av odlingsväxter via genredigering.
Nya sorter ska komma snabbare ut på marknaden. En säker användning av gentekniken NGT (nya genomiska tekniker) ger bönderna tillgång till motståndskraftiga växter som kräver färre bekämpningsmedel, framhåller EU-kommissionen.
NGT ska öka skördarna och parallellt anpassa jordbruket till hållbarhet för att minska påverkan på miljön och klimatet. Omställningen ska förbättra EU-jordbrukets möjligheter att hävda sig på den pressade internationella marknaden för livsmedel.
Kommissionens viceordförande Frans Timmermans med ansvar för bland annat klimatpolitiken, betonade vid presentationen de chanser som öppnas för EU-producenterna i samband med den gröna gentekniken.
Lång tvekan har bromsat EU
Inom ramen för den gröna given blir det möjligt att introducera nya odlingsmetoder som minskar behovet av kemiskt växtskydd. Odlarna kan dessutom få tillgång till utsäde som går att anpassa till det förändrade klimatet.
Under mer än tjugo år har EU försökt introducera den gröna gentekniken i Europa. I de flesta andra världsdelar har motsvarande steg redan tagits. I Europa har starka miljöorganisationer fortlöpande ställt sig på tvären.
EU-kommissionen hoppas nu att opinionerna är mogna för en reform. Enligt kommissionens förslag ska en ny gentekniklag introduceras, med målet att underlätta växtförädling och introduktion av mat och foder med hjälp av gensaxen.
Kommissionens förslag är en del av EU:s gröna giv. Kärnan i förslaget är en uppdelning av metoderna i två kategorier. Den så kallade gensaxen faller i den lättare kategorin medan traditionell modifiering (GMO) fortfarande förutsätter en omfattande certifiering.
EU-kommissionen avser att avreglera genetiskt modifierade växter som har fötts upp med nyare metoder för genteknik – så kallade New Genomic Techniques (NGT). Övriga kategorier följer också framöver stränga riktlinjer.
Enligt kommissionens förslag ska växter som via användning av NGT fått genetiska förändringar som likväl kan uppstå naturligt eller via konventionell förädlingsteknik, så kallade kategori 1 NGT-grödor, regleras separat från dagens GMO-lagstiftning.
Grödorna förädlas på ett naturligt sätt
NGT-grödor jämställs med växter som korsas naturligt eller genom konventionell förädling. För denna kategori gäller ett verifieringsförfarande, baserat på särskilda kriterier som anges i förslaget.
Modifierade grödor som uppfyller kriterierna ska behandlas som konventionella växter och undantas från GMO-lagstiftningen. Information ska tillhandahållas i en offentlig databas och via kataloger över växtsorter.
Enligt kommissionens förslag ska det bli lättare att forska och skaffa information om genetiskt modifierade livsmedel och foder i EU. Produkterna skulle enligt förslaget saluföras utan särskild märkning.
För alla andra NGT-växter (”kategori 2 NGT-växter”) gäller kraven i den nuvarande GMO-lagstiftningen också framöver. De skulle bli föremål för riskbedömning och måste godkännas och märkas som GMO innan de kan släppas ut på marknaden.
EU-kommissionen hoppas att NGT-processen ska resultera i nya växtsorter som anpassar sig bättre till klimatförändringen, kräver mindre vatten och är betydligt mer resistenta mot skadedjur.