De sega trepartsförhandlingarna om CAP-reformen resulterade i en överenskommelse under midsommarhelgen. EU:s jordbruksministrar ska formellt anta förslaget på måndagen. EU-parlamentet röstar om förslaget i plenum i november.
CAP-åtgärderna budgeteras till 270 miljarder euro fram till 2027. Ordförandelandet Portugals första medlingsförsök i slutet av maj misslyckades kapitalt. Medlemsländerna ansåg att anslagen för miljöersättningar var på tok för höga.
Denna gång lyckades portugiserna ena förhandlarna i kommissionen, EU-parlamentet och medlemsländerna om en kompromiss. Kompromissen ska nu göra det möjligt att introducera CAP-reformen 2023, eller två år senare än ursprungligen planerat.
EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans betonar att han är nöjd med förhandlingsresultatet. Reformen är inte optimal men i varje fall ett steg mot en grönare jordbrukspolitik som alla medverkande aktörer kan leva med.
Agrarkommissionär Janusz Wojciechowski medger att han hade hoppats på en radikalare reform. I varje fall avser kompromissen att balansera upp kommissionens gröna ambitioner mot producenternas och medlemsländernas behov och intressen.
Inlärningsfas för gröna arkitekturen
När det gäller den så kallade gröna arkitekturen lyckades medlemsländerna rätt framgångsrikt driva igenom sina krav. Parlamentet hade från början krävt att 30 procent av budgeten ska användas för miljöersättningarna i den första pelaren.
På den punkten har medlemsländerna effektivt stretat emot. En majoritet av länderna ville från början nöja sig med att öronmärka 20 procent av medlen i den första pelaren för miljöersättningarna.
Förhandlingarna har nu resulterat i en kompromiss, som förutsätter att 25 procent av medlen i den första pelaren ska användas för miljöersättningarna. De första två åren blir en ”inlärningsfas”, då överflödiga medel ännu får användas för att finansiera basstöden.
Under denna fas räcker det med 20 procent för miljöersättningar. Överblivna medel får användas till att finansiera basstöden eller miljöprogrammen i den andra pelaren. Från och med 2025 måste 25 procent utan undantag reserveras för miljöersättningarna.
En annan punkt där parterna enades i trilogen: Producenterna måste lägga fyra procent av sin åkerareal i träda. Gården får sänka andelen till tre procent om baljväxter eller mellangrödor odlas på skiftena.
I praktiken kan den nya CAP erbjuda producenterna mer flexibilitet inom produktionen. Flexibiliteten ökar i viss mån också på det nationella planet, då medlemsländerna får större frihet att forma en jordbrukspolitik som anpassas till nationella behov.
Varje enskild gård har också möjlighet att påverka stödbeloppets storlek genom aktivt tillval av frivilliga klimat- eller djurskyddsåtgärder. På motsvarande sätt kan stödet minska, om bonden väljer bort åtgärder som skulle berättiga till frivilliga stöd.
Den nya CAP förutsätter också att medlemsländerna omfördelar tio procent av direktstöden till småbruk. Omfördelningsstödet betraktas kritiskt i länder som Sverige och Finland, som saknar stora jordbruksföretag.
Social dimension
Nytt är att jordbrukspolitiken ska innehålla en social dimension. Från 2023 får medlemsländerna koppla gårdarnas CAP-stöd till arbetstagarnas rättigheter. Från 2025 blir det plikt. Regeln ska förhindra missbruk av lågavlönad arbetskraft på gårdarna.
Ordföranden för EU-parlamentets jordbruksutskott Norbert Lins anser att den mödosamma CAP-processen har givit positiv utdelning. Reformen garanterar en god avvägning mellan uthållighet, matsäkerhet, konkurrenskraft och social jämlikhet, tillägger han.
Den gröna gruppen i EU-parlamentet går samtidigt ut med häftig kritik mot reformen. Reglerna är oacceptabelt slappa, beklagar gruppens jordbrukspolitiska talesman Martin Häusling.
Utan ändringar kan de gröna inte tänka sig att rösta för reformen, fastställer gruppens viceordförande i parlamentet, Bas Eickhout. Han uppmanar både liberaler och socialdemokrater att följa det gröna exemplet.