Som en följd av USA-blockaden mot WTO utvecklar EU en egen mekanism för skydd mot handelstvister. Framöver kan EU reagera mot utomstående handelspartner och utfärda sanktioner. Mekanismen är en reaktion på USA:s ovilja att beakta WTO-beslut.
USA-regeringen har redan länge blockerat WTO och dess appellationsdomstol. Domstolen har lamslagits, sedan Trump-administrationen började blockera utnämningarna av nya domare i appellationsdomstolen.
Domstolen är den instans som slutgiltigt beviljar medlemsländer rätten att ställa sanktioner. EU-kommissionen och den dåvarande handelskommissionären Phil Hogan reagerade redan senaste höst med ett initiativ att skapa ett eget appellationsorgan.
EU måste trygga förlikningsprocessen för internationella handelsangelägenheter om det nuvarande systemet blockeras, varnade Hogan. Nu har Hogans efterträdare Valdis Dombrowskis följt upp initiativet.
EU försöker lugna ner spelet
Kommissionen, EU-parlamentet och medlemsländerna har enats om en revision av de gemensamma reglerna som ett svar på USA:s handelspolitik. Enligt Dombrowskis kan EU till och med ta initiativet i fall ett annat WTO-land blockerar en tvistlösning.
EU godtar inte att enskilda WTO-länder försöker lamslå sanktionsmekanismerna med besvär till appellationsdomstolen, väl medvetna om att processen inte har en chans att avancera. Tvisterna kan bara lösas i den sista instansen.
På sikt eftersträvar EU en ordnad, multilateral process inom WTO med ett rättvist tvistlösningssystem. Men vi har inte råd att sitta med händerna i kors i långa tider utan en chans att försvara oss, fastställer Dombrowskis.
Enligt kommissionen täcker den nya mekanismen också tvistlösningar inom regionala och bilaterala handelsavtal där EU är part. Mekanismen innehåller dessutom verktyg som omfattar tjänster och vissa aspekter av immateriell egendom.
Den reviderade förordningen tillåter EU att reagera i tvister som har blockerats inom WTO för att andra medlemsländer motsätter sig förfarandet. EU måste svara resolut på handelspartner som förhindrar en effektiv tvistlösning, understryker kommissionen.
USA har en annan synvinkel
Problemet har förstärkts av WTO:s passivitet under ledning av brasilianaren Roberto Azevêdo. Medlemsländerna har haft svårigheter att enas om en lämplig efterträdare som kunde återställa världshandelsorganisationens auktoritet.
Amerikanarna hänvisar till att WTO inrättades för att trygga den fria handeln. WTO-avtalen förpliktar medlemsländerna att avveckla alla olagliga handelshinder, bland dem tullar och importförbud.
USA-regeringen vill öppna sin jordbruksexport till EU. Trump-administrationen protesterar mot EU-förbuden mot hormonbehandlat kött, gentekniskt förändrade livsmedel, klorbehandlad kyckling och liknande produkter från USA.
Enligt Trump har WTO inte gjort någonting för att stoppa slagsidan. Han anser att WTO:s övriga medlemsländer och framför allt EU, diskriminerar världens mest liberala och öppna ekonomi, det vill säga USA.
Tvisterna om klorhöns och hormonkött har pågått i tiotals år under både demokratiska och republikanska presidenter. EU väntar ingen snabb lösning av knutarna i handeln, oberoende av vem som framöver sitter i Vita Huset.