Jargongen i ett jaktlag kan vara stundtals hård. Men det är inte något som skrämmer bort Anja-Lovisa Åman-Lillqvist, 28. Hon är en av två kvinnliga jägare i Nederpurmo älgjaktlag, som ännu har fyra kalvar kvar att fälla.
Efter en lyckad helg med många fällda älgar brukar Nederpurmo älgjaktlag samlas för att dela upp köttet mellan jägarna. I jaktstugan hänger ett flertal kroppar som styckas av de närmare femton jägarna på plats.
– Vi sköt sju älgar förra helgen, och det är många. Det blir nästan för mycket jobb att stycka så många djur. Vi som har styckat har hållit på sedan klockan 8 i morse och snart tar de som ska mala köttet över. Allt ska delas ut senare på kvällen, säger Anja-Lovisa Åman-Lillqvist, 28.
Hon är en av två kvinnliga jägare i Nederpurmo jaktlag, som likt många andra består huvudsakligen av äldre män. Medelåldern bland älgjägarna i Finland är cirka sextio år, men Anja-Lovisa trivs utmärkt i sällskapet trots att hon är betydligt yngre än de andra.
– Min pappa är med i jaktlaget och jag började redan som liten vara med i älgjakten. Klart att jargongen kan vara hård ibland, men efter flera år i jaktlaget börjar jag vara van och har fått skinn näsan, säger hon och skrattar.
Får inte vara för känslig
Huruvida de manliga jägarna anpassar pratet om hon är närvarande vet hon inte.
– Kanske de ibland säger saker utan att tänka på att vi kvinnor är med, men det gör ingenting. Man kan inte vara för känslig och vi bryr oss inte heller. Männen här kan också vara verkligt omtänksamma, som till exempel när jag och den andra kvinnan var gravida samtidigt. Då fick vi inte lyfta eller göra tunga saker, berättar Anja-Lovisa.
Hon är övertygad att de äldre kollegerna i jaktlaget tycker det är positivt att ett par unga kvinnor är med.
– Jag är också ganska bra att uttrycka mina åsikter så de kan säkerligen också bli irriterade på mig ibland, säger hon.
Sammansättningen av kön och ålder är inget som hon tänker desto mera på. Men hur tror hon att fler unga, och i synnerhet yngre kvinnor, skulle kunna lockas till att börja jaga älg?
– Jag tror att vi kvinnliga jägare kunde marknadsföra jakten bättre och föra fram att det är roligt att jaga trots att det huvudsakligen är män som jagar. Samhället kunde också sluta generalisera, för det är inte bara pojkar och män som håller på med jakt, svarar hon.
Det här är nionde älgjakten som Anja-Lovisa, 28, deltar i. Nederpurmo jaktlag har en åldersgräns på 18 år och hon hade troligen börjat tidigare bara hon hade klarat jaktprovet.
– Jag hade vissa utmaningar med att klara provet och jag skrev om det minst fem gånger. Jag har nämligen inget intresse för fåglar och jag missade alltid bildfrågorna på dem. Därför tog det ett par år innan jag fick börja vara med på allvar i älgjakten, säger hon.
Stort intresse för jakthundar
Den största bidragande orsaken till att Anja-Lovisa jagar älg i dag är hennes stora intresse för hundar. Hon har en egen gråhund och delar också en tillsammans med sin far, som också har en en egen.
– Jag tycker allt med jakthundarna är intressant, hur de fungerar i skogen. Det är inte bara själva jakten med hundarna utan också träningen och tävlandet som jag tycker om. Med hunden är jag ofta i skogen och det är intressant för ingen dag är den andra lik. Ibland fungerar det bra och andra dagar sämre, berättar hon.
Att en hund klarar älghundsprov är ett bevis för det finns förutsättningar för att den också ska vara bra på jakt. Men jakten är praktisk och kan vara en helt annan sak när det är på riktigt.
– Det är en sak att tävla och sedan använda hunden i jakt. Det är många saker som hunden måste lära sig, söka och hitta älgar, stå vid älgen och skälla och förfölja den. Alla de här momenten är olika, konstaterar hon.
Hur länge tar det innan en hund kan titulera sig jakthund?
– Det brukar ta cirka 1-1,5 år innan man kan se om hunden blir en bra jakthund, men den bästa åldern är när de är mellan 5 och 6 år gamla, enligt mig. Alla hundar blir trots goda egenskaper inte bra jakthundar och vi har även haft sådana, säger hon.
Att vänta på pass och lyckas fälla en älg beskriver hon som givande. Men hon poängterar att just den delen är bara en av älgjakten.
– För mig är skjutandet inte det viktigaste utan allt omkring. Det är inte alltid roligt att jaga, men det som alltid finns är gemenskapen. Det blir mycket skratt när vi jagar.
Hittills har hon fällt sex älgar, varav den första är den som hon minns bäst. Hon sköt nämligen den under hennes första älgjakt på den första dagen av jakten.
– Jag hade otrolig tur. Den dagen satt jag på pass i skogen och plötsligt kom fem älgar och ställde sig framför mig. Jag tänkte att vad är det som händer och kom snabbt fram till att det är optimalt läge.
– Kalven gick litet åt sidan och jag sköt den för att det är enligt föreskrifterna om kon är med. Jag meddelade via radion att jag skjutit en kalv och alla var jätteglada för min skull. Det var ju min premiärdag och jag minns den här dagen som en fin upplevelse, berättar hon.
Uppmanar till fortsatt jakt i Österbotten
Antalet licenser som Kust-Österbotten beviljade ökade med 12 procent jämfört med säsongen 2025-2026, från 2.138 till 2.398 licenser för säsongen 2026-2027.
En älglicens berättigar till att fälla antingen en vuxen älg eller två kalvar. Även Nederpurmo älgjaktlag beviljades fler licenser i år, 34 stycken.
– Med tanke på att vi inte har observerat så många älgar före hösten, så trodde vi att det kan bli svårt att använda alla licenser. Men de började komma in på vårt område efter första jakthelgen och en kväll hade vi plötsligt sjutton stycken på en radie av tre kilometer när vi var ute och körde bara för att observera. Så jakten har gått bra och vi har lyckats fälla fler än jag förväntat mig, säger hon.
Älgjakten inleddes den 10 oktober och för Nederpurmo jaktlags del återstår ännu att fälla fyra kalvar eftersom kvoten för de vuxna älgarna är fylld.
På hela Kust-Österbottens område hade 75 procent av licenserna använts efter förra helgens jakt. Viltcentralen rekommenderar nu jägarna att använda alla tilldelade licenser.
– På vårt område rekommenderar vi jägarna att använda alla licenser för det finns ännu älg kvar. Vi vill att de ska utnyttja alla licenser i år, säger Jaakko Hautanen, viltplanerare på Finlands viltcentral, Kust-Österbotten.
Som exempel användes ifjol cirka 80 procent av de beviljade licenserna. Orsaken till att man nu rekommenderar att använda alla är att Naturresursinstitutet Lukes siffror visar att det fortfarande finns mycket älg.
– Det är en bit kvar att nå målet för älgtätheten och därför bör stammen minskas. Därför ger vi den här rekommendationen, säger Hautanen.