Lovisas två nya träskolor; det tvåspråkiga skolcentret i Forsby samt Lovisavikens högstadieskola i centrum, är mycket uppskattade av både elever och personal. I Forsby skolcentrum har man kombinerat gammalt med nytt och byggt också den nya delen i stock medan Lovisavikens skola huvudsakligen är byggd av CLT-element.
Det är en stolt utbildningschef som tar emot vid Forsby skolcentrum. De två gamla stockhusen belägna uppe på en kulle har renoverats och utökats med en helt ny del, också den byggd i stock. Sedan i höst samsas det finska och svenska lågstadiet och förskolan i samma hus och starten har gått utmärkt.
– Den nya delen blev klar hösten 2019. Då flyttade all verksamhet in här medan de gamla stockbyggnaderna renoverades. Från och med denna höst är även det finska lågstadiet Koskenkylä inrymt här, berättar Timo Tenhunen.
De gamla stockhusen är skyddade byggnader som har omkring hundra år på nacken. Den nybyggda delen smälter fint in i helheten, som bildar något som liknar en liten by runt skolgården.
Inomhus är utrymmena öppna och luftiga och den vitlaserade stocken skapar ett ljust och fräscht intryck.
Dyrare än nytt, men resultatet gläder
Timo Tenhunen berättar att man i Lovisa under 2010-talet varit tvungen att riva två skolor på grund av problem med inomhusluften. Det här är en av orsakerna till beslutet att bygga i trä.
– Ett lägre kolavtryck är en annan orsak; att riva betong innebär att man får en hel massa problemavfall. Träbyggen binder kol och är både mysigare och hälsosammare att vistas i.
Tenhunen medger dock att han till en början var skeptisk till projektet, men efter att byggnaderna blev klara har han gjort en helomvändning i frågan.
– Jag är oerhört stolt över skolorna, som också har tagits mycket väl emot av både personal och elever.
Då det kommer till kostnader för Forsbyskolan medger Tenhunen att det hade blivit billigare att bygga helt nytt.
– Det blir dyrare att renovera och bygga till och jag fick nog kämpa hårt. Man ville bland annat ta bort kvadratmetrar för att få ner kostnaderna, men nu i efterhand är alla nöjda att man till exempel inte drog in musiksalen, vilket var ett av förslagen för att spara kostnader.
I och med beslutet att det finska och svenska lågstadiet är inrymda i samma skolcentrum når elevantalet upp till 200, vilket skapar möjlighet att ha egen slöjd- och gymnastiksal. En tillräckligt stor elevmängd innebär också att man kan erbjuda både morgon- och eftermiddagsverksamhet.
Slöjd- handarbets- och bildkonstutrymmena är inrymda i den ena av de gamla stockvillorna som kallas konsthuset. Utrymmena används kvällstid av medborgarinstitutet.
Lätt att andas i
Den nya delen av skolcentret, som inrymmer bland annat en ljus matsal med glasvägg ut mot skogen, har många öppna utrymmen som skapar en känsla av ljus och rymd.
– Tanken är att alla utrymmen på ett flexibelt sätt skall kunna användas för undervisning, helt i enlighet med den nya läroplanen, förklarar Tenhunen.
Personalen är mycket stolt över sin skola och upplever den som ljus och lätt att andas i. Speciellt nöjd är personalen med byggnadens akustik, som gör det lättare att undervisa eftersom buller och sorl dämpas av träet.
– Då en av eleverna kom in i den nya skolan för första gången var kommentaren: Det här är som ett hem, berättar svenska lågstadiets rektor Helena Järventaus.
Samarbetet mellan den finska och svenska skolan fungerar utmärkt, intygar både Järventaus och Koskenkylä skolas rektor Katja Smeds. Båda rektorerna är helt tvåspråkiga och ser inget konstigt i att språkgrupperna jobbar sida vid sida. Mycket görs tillsammans – bland annat delar de båda skolorna lärarrum – men alla elever och lärare talar sitt eget språk också under rasterna. Skolans tema är ”språkmedveten skola”.
– Man har alltid rätt att bli bemött på sitt eget språk, också på skolgården, förklarar Järventaus. Enstaka vårdnadshavare har varit oroliga över språkfrågor, men de är förvånansvärt få.
Akustik och atmosfär får beröm
Den andra nya träskolan, svenskspråkiga högstadiet Lovisavikens skola, ligger vid stranden av Lovisaviken och är byggd av korslimmat massivträ, CLT. Den U-formade skolans hjärta är en skolrestaurang med en hög glasvägg ut mot vassviken.
I byggnaden kombineras mer traditionella klassrum med nya inlärningsmiljöer. Utöver den egentliga undervisningen används byggnaden även under kvällar och veckoslut av bland annat medborgarinstitutet.
Efter att den gamla skolan rivits och undervisningen under tre år skett i baracker flyttade de drygt 250 eleverna samt personal in i januari i år. Rektor Petra Paakkanen berömmer först och främst akustiken.
– Den är helt otrolig. Vi diskuterade nyss med kollegerna om det faktum att träet dämpar ljudet så att det inte uppstår något oväsen alls trots att alla står i korridoren och pratar. Atmosfären är varmare och mjukare i en träbyggnad.
Paakkanen är också glad över hur mycket eleverna uppskattar sin nya skola.
– Man kunde se på elevernas miner den första dagen hur bra de trivdes och hur de gladdes åt att vara här. Jag blev nästan tårögd, säger Paakkanen. Ytterst litet ofog har det också förekommit, vilket tyder på att eleverna verkligen uppskattar sin fina skolbyggnad.
Flexibla utrymmeslösningar
Om själva byggnaden förklarar Paakkanen att CLT-skivor gör det möjligt att bygga mycket mer exakt än med betong.
– Det var det lokala företaget Timberpoint i Valkom som sågade ut skivorna ur CLT-elementen. Under själva byggnadsskedet, som räckte ett drygt år, var hela bygget täckt med presenningar för att hålla fukten borta.
Också översvämningsrisken har beaktats i byggnaden eftersom den ligger vid stranden. Konstruktioner som är utsatta för fukt har byggts 3,2 meter ovanför havsnivån och fuktsensorer har installerats i väggarna.
Dörrarna till de olika klassrummen är fönsterförsedda och korridorerna är asymmetriska vilket innebär att det finns möjlighet att öppna upp utrymmena och skapa större helheter på upp till 100 kvadratmeter. Det hypermoderna undervisningsköket med flyttbara moduler kan användas också för vanlig klassrumsundervisning.
Istället för plastmattor är golven belagda med polyuretan direkt på betongen.
Paakkanen berättar att skolan är en så kallad ”strumpskola”, vilket innebär att man inte får använda ytterskor inomhus.
– Fötterna mår bättre av det, men det är också en miljöfråga. I och med att golvet inte blir så smutsigt så behöver det inte heller tvättas med starka rengöringsmedel och håller därmed bättre.
