Den nya regeringen har också tagit ställning till lagen om djurens välbefinnande som var fem före godkännande i riksdagen i våras innan den förföll i och med Juha Sipiläs avgång. Det heter att lagen ska kompletteras så att djurens egenvärde och möjligheten till arttypiskt beteende fastställs i motiveringen till lagen. Det här är också i enlighet med den proposition som nådde riksdagen före valet.
Förhandlarna har kommit överens om att tillsätta en expertarbetsgrupp som ska utreda på vilket sätt målet för svinsektorn att frångå grisningshäckar kan understödas. Enligt regeringsprogrammet ska inte heller nya båsladugårdar längre byggas. I praktiken har så inte heller skett en längre tid.
I samband med lönsamheten i jordbruket granskas också möjligheterna att stöda förbättringar i djurvälfärden med uppmuntrande sporrar.
Den nya regeringen vill vidare utreda möjligheten att frångå kastrering av grisar och garantera tillräcklig smärtlindring i samband med smärtsamma åtgärder. Det här torde ganska långt vara praxis i dag.
Vill åter ha djurskyddsombudsman
Därutöver heter det att stödsystem ska utvecklas i fråga om investeringar som förbättrar djurens välmående och med lösningar som går längre än vad lagen kräver. Det kan också gälla gårdar som förverkligar kommande bestämmelser innan tidsfristen löper ut, när det handlar om övergångsperioder.
Vidare talar man om att införa skatt på antibiotika i fråga om animaliska produkter för att ”minska överanvändningen av antibiotika”. Det här förslaget torde emellertid redan ha mött på starkt motstånd bland skattesakkunniga. Finland är sedan tidigare bland de länder som använder minst antibiotika i sin djurhållning och då bara i läkande syfte.
Kriterierna för djurens välbefinnande ska främjas i nordiska normer och även i EU-normer samt i lagstiftningen.
Därutöver vill regeringen åter tillsätta en tjänst som djurskyddsombudsman, stationerad i Seinäjoki.
Fond för bekämpning av djursjukdomar
Regeringen är också beredd att satsa på riskhantering inom jordbruket, så att ansträngningarna för att minska användningen av antibiotika och att hålla Finland salmonellafritt fortsätter.
Allvarliga djursjukdomar ska bekämpas och för det ändamålet ska en nationell fond inrättas tillsammans med jordbrukarna och livsmedelsindustrin. Regeringen är beredd att satsa 1,25 miljoner euro årligen på det här.
Slopandet av försäkringspremieskatten genomförs så som riksdagen redan godkände före valet.
Regeringen har vidare på sitt program att säkra livsmedelsverket tillräckliga resurser för att utveckla ett informationssystem med de krav som den kommande programperioden ställer. Anslaget för det är sammanlagt 5 miljoner euro under regeringsperioden.
Dessutom ska lagstiftningen kring veterinärtjänster ändras så att ansvaret för att ordna jour dygnet runt ska finnas kvar hos den offentliga sektorn.
Regeringen vill i det här sammanhanget också genomföra en utredning om processerna för miljötillstånd inom jordbruksnäringen, resursfördelningen och om god praxis.
”Matsalen” för ett hållbart livsmedelssystem
Regeringen är mån om att vilja utarbeta en nationell strategi, Matsalen ska den heta. Strategin ska ha siktet inställt på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart livsmedelssystem före 2030.
I det här sammanhanget kan nämnas att regeringen i stycket om klimatvänlig livsmedelspolitik framhåller, att inom offentlig upphandling och måltidstjänster ska andelen växtbaserad mat öka. I fråga om kött, ägg, och mjölk ska kommunerna uppmuntras att gynna finländska närproducerade och ekologiska produkter.
Ett eget program för utveckling av skolmaten ska genomföras och forskningen om barns och ungas kostvanor ökas för att stöda näringspolitiken. Regeringen vill satsa en halv miljon årligen på det här.