8Fc1F289 84Cf 4785 837B 9Ddbe80C9222
Sveriges jordbruk har goda förutsättningar att klara Parisavtalets målsättningar och till och mer, bedömer en expertgrupp. FOTO: Arlafoods
Jordbruk EU

Det svenska jordbruket
klarar Parisavtalets mål

Den svenska produktionen av mjölk och nötkött har resurser att minska klimatutsläppen enligt Parisavtalet utan nämnvärda inskränkningar i produktiviteten. Det visar en rapport som har släppts av en rad tunga aktörer genom hela den svenska värdekedjan.

Rapporten ”Framtidens Jordbruk: Mjölk och Nötkött” publicerades på måndagen. Experter inom den svenska livsmedelsbranschen har kartlagt utmaningar och möjligheter för en hållbar matproduktion fram till 2050.

Aktörer genom hela värdekedjan – Arla, DeLaval, HKScan, Lantmännen, LRF, Svenskt Kött, Växa och Yara, har tillsammans genomfört ett omfattande, årslångt projekt, som resulterat i en rapport som beskriver hur omställningen kan möjliggöras.

Hela samhället står inför en stor klimatutmaning, konstaterar de svenska organisationerna och företagen, bland dem Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Arla, DeLaval, HKScan och Yara.

Den svenska mjölk- och nötköttsproduktionen hör redan idag till världens mest hållbara i sitt slag. Rapportörerna anser att det finns goda möjligheter att nå Parisavtalets målsättningar och till och med mer.

Rapporten beskriver möjligheterna att minska klimatpåverkan och samtidigt öka produktiviteten och gynna den biologiska mångfalden. Den svenska mjölk- och nötköttsproduktionen spelar en viktig roll i sammanhanget.

Tre former av klimatutsläpp

I rapporten förtydligas existerande klimatutmaningar. Utsläppen kommer från fossil koldioxid, lustgas och metan, som bryts ned i atmosfären och påverkar den globala uppvärmningen.

Eftersom utsläppen härstammar från olika processer är det viktigt att skilja på de tre formerna av klimatutsläpp. Detta gör det lättare att bedöma chanserna att nå Parisavtalets mål på 1,5 graders uppvärmning.

Rapporten visar den viktiga betydelsen av en helhetssyn på det svenska livsmedelssystemet. Mjölk- och nötköttsproduktionen måste betraktas ur ett bredare hållbarhetsperspektiv än enbart själva klimatutmaningen.

Djurhållning och växtodling är sammanlänkade system. Synergierna kan stärkas ytterligare för ökad hållbarhet och stärkt livsmedelsförsörjning i Sverige, konstaterar Elina Matsdotter, hållbarhetschef på Svenskt Kött.

Nötkreatur bidrar med näringsrika livsmedel. Boskapens unika egenskaper att ta tillvara vall och bete är avgörande för livsmedelsproduktionen och den biologiska mångfalden i Sverige. Nötkreaturen har format landskapen med sina höga naturvärden.

I Sverige finns goda förutsättningar att utveckla näringen vidare. Lönsamhet är en avgörande förutsättning för investeringar i ökad produktion. Med tanke på framtida investeringar på gården måste lönsamheten inom primärproduktionen därför stärkas.

Jordbrukare har lämnat synpunkter

Rapporten har tagits fram av åtta aktörer – Arla, DeLaval, HKScan, Lantmännen, LRF, Svenskt Kött, Växa och Yara – med bidrag från egna medarbetare och medlemmar, forskare och experter, fördelade i olika arbetsgrupper.

Utöver arbetsgrupperna har en extern referensgrupp haft en rådgivande funktion och bidragit med synpunkter ur ett vetenskapligt perspektiv. En referensgrupp som består av jordbrukare har också varit knuten till projektet och uttryckt sina synpunkter.

Resultaten tyder på att den svenska produktionen av mjölk och nötkött kan sänka klimatutsläppen i linje med Parisavtalet, samtidigt som produktiviteten ökar och biologisk mångfald gynnas.

Rapportens hållbarhetsdefinition bygger på fyra viktiga parametrar: djurvälfärd, produktivitet, planeten och ekonomin. Med dessa som utgångspunkt har experterna identifierat elva områden för en omställning till en mer hållbar produktion.

De viktigaste områdena är avel, djurhälsa och livstidsproduktion, grovfoderproduktion, foderråvaror och fodertillskott, foderstrategier på gården, fossilfritt jordbruk, stallgödselhantering och biogas.

Andra viktiga områden med betydelse för omställningen är kolinlagring, biologisk mångfald, näringsläckage till luft och vatten samt digitalisering, automatisering och ny teknik.