Opinion

Debatt: Helhetssyn på ekoproduktionen, tack!

För några veckor sedan ingick en artikel i LF (nummer 51-52, 2018) där forskare studerat klimatpåverkan och skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion. Resultatet som framställs i artikeln går ut på att ekologisk odling genom lägre skördar kräver både mera åkermark i areal och att den ekologiska odlingen bidrar till skogsskövling och därmed har ett högt klimatavtryck.

Synnerligen tragiskt att forskare ägnar sig åt så smal forskning att man helt inriktar sig på endast en del i sammanhanget. Givetvis har vi lägre skördar inom ekologisk odling. Det är resultatet av lägre näringstillförsel och ingen användning av kemiska bekämpningsmedel. För ett antal år sedan kom Arthur Granstedt i EU-projektet BERAS (Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society) fram till helt motsatt resultat, det vill säga 30 procent lägre klimatpåverkan i ekologiskt odlingssystem och då var vinsterna av inlagrat kol i marken inte inberäknade.

Det första vi bör ifrågasätta är vårt matsvinn som beräknas uppgå till 30 procent! Att vi accepterar förluster på 30 procent är ju en ren katastrof och visar bara hur snedvridet det marknadsliberala samhällssystemet fungerar inom livsmedelssektorn. Vi alla konsumenter är skyldiga att titta i spegeln och fundera på hur vi kan minska på denna förlust. Mat skall dessutom odlas nära konsumenten, det är ju horribelt att transportera mat runt om i världen som bränner långt mer energi än vad den innehåller.

Vi i den rika delen av världen äter mera kött än någonsin vilket ju var och en konsument (som har råd) avgör själv men vi överlever på mat med en mindre andel kött vilket ju bevisligen sker i många länder (och historiskt också hos oss). Vi har hittills haft ett världsmarknadsstyrt samhällssystem som jordbrukaren såväl i Brasilien som i Finland lever under och då gäller det ju att anpassa sig till de möjligheter som finns. Avskogning sker på grund av att det finns efterfrågan på och ekonomi i att producera kött och soja eller på grund av att den lokala jordbrukaren ser möjligheter att öka sin produktion. Detta sker även i Finland. Ekologisk odling har inte sänkt världens tillgångar på mat och en stor del av produktionen i utvecklingsländerna är utan konstgödsel och bekämpningsmedel. Jordbruksproduktionen styrs av världsmarknadspriser som få jordbrukare klarar av att odla för med en god lönsamhet i dag. Betyder det i praktiken att vi borde lägga ner vårt nordliga jordbruk? Detta skulle få stora konsekvenser för arbetsplatser (som inte fluktuerar med någon finanskris eller lågkonjunktur), för landsbygden och för den biologiska mångfalden samt helt radera tillgången till livsmedel i händelse av världskris, bara för att nämna några delar i systemet.

Däremot vet alla jordbrukare att ensidig odling är dåligt för marken och på inget sätt hållbart. Konventionell odling har fördelar med höga skördar men problem på sikt med åkermarkens bördighet. Ekologisk odling är ett certifierat odlingssätt för att bland annat bevara markens bördighet för framtiden. Skall vi titta på framtiden så är det helt klart att vallodlingen bör komma in på alla gårdar. Detta medför en produktion av gräs som för 100 år sedan användes för mjölk, kött och dragkraftsenergi men inte har samma utnyttjande potential idag. Givetvis kan gräset odlas för gasproduktion men det har även sina utmaningar. Här har vår jordbrukspolitik misslyckats när koncentrationen av djurgårdarna inte längre stöder växtodlingen i form av foder och djurgödsel.

Vad jag önskar mig av forskningen är helhetssyn. Det som kan vara så svårt att förstå för en del medborgare som ofta bor i städer är, att när man gör en förändring i samhällssystemen har detta alltid olika konsekvenser. Väljer vi att äta bara grönsaker har det konsekvenser likväl som det har enorma konsekvenser om stora delar av Asiens befolkning skall äta lika mycket kött som man gör i Finland (eller USA!). Avgörande i framtiden är klimat, efterfrågan, (befolkningstillväxt) och lönsamhet för jordbruket. Givetvis har också politiken i samhället en viss betydelse.

Bjarne Mara
ekologisk mjölkproducent
Korsholm