De rikliga regn som började i mitten av september har försvårat de sista skördearbetena, och tröskningen har stått stilla i ungefär en och en halv vecka, uppger ProAgria i sin odlingsrapport.
Framför allt återstår vårraps och vårrybs samt en del åkerböna och vårvete att tröska. För övriga grödor är tröskningen i det närmaste färdig.
Regnet har också försvårat potatisskörden och fördröjt starten av sockerbetsupptagningen. Dessutom har höstsådden inte kunnat genomföras i planerad omfattning.
Av vårsäden är korn- och havretröskningen längst hunnen, med 90-95 procent av arealen skördad. Vårvetet är ännu under tröskning, i genomsnitt är 85 procent av arealen skördad. Mest återstår i Satakunta, Södra Österbotten och Södra Karelen.
Höstvetet och rågen skördades redan i slutet av augusti. Ärterna är redan skördade, men cirka 15 procent av åkerbönsarealen återstår, särskilt i Egentliga Finland och Södra Österbotten.
Skörden av våroljeväxter varierar stort regionalt. I till exempel Egentliga Finland och Södra Österbotten har den knappt hunnit börja. I genomsnitt är mindre än hälften av vårrapsen och drygt 60 procent av vårrybsen skördad.
Tröskningen har försvårats något av liggsäd på grund av kraftiga regn, särskilt hos ärter och rybs. Det fuktiga vädret i september har också ökat risken för försämrad kvalitet.
Lyckade höstgrödor skördades
Höstspannmål och höstoljeväxter har i år lyckats betydligt bättre än under de senaste åren. Grödorna övervintrade väl och försommarns fukt gynnade tillväxten. Skörden i augusti under goda förhållanden tryggade både mängd och kvalitet. För höstvetet var dock proteinet lågt.
Av vårsäden har havre och vete lyckats bäst, med medelgoda eller utmärkta skördar. Kvaliteten varierar stort: små kärnor, lågt hektolitervikt och lågt proteininnehåll har försämrat den. Däremot har inga betydande mängder mögeltoxiner påträffats.
Kornet led på sina håll av juniregnen och skördarna varierar från svaga till godtagbara, medan vissa bestånd drunknade och gick helt förlorade.
Ärtskörden är svagare än de senaste åren på grund av liggsäd och blöta, medan åkerbönan i år ger klart bättre skördar tack vare jämn fukt under försommaren.
Skador från skadeinsekter i oljeväxterna var mindre än tidigare år, men värmeböljan i juli förkortade blomningen och gav brist på pollinerare. Vårrybsens skörd väntas bli svag till medelgod, medan vårrapsen har bättre utsikter.
Vallarna för ensilage växte väl under säsongens förhållanden. En tredje skörd har tagits på cirka hälften av arealen, och på vissa håll väntas till och med en ovanlig fjärde skörd. Den totala mängden är medelgod eller god, och på vissa områden utmärkt. Kvaliteten är också medelgod eller bättre.
Potatisupptagningen började i början av september och pågår ännu. De senaste veckornas regn hotar markernas bärighet, och uppehållsväder är avgörande för att skörden ska kunna fortsätta. Skörden väntas bli medelgod, men knölstorleken är mindre än normalt.
Sockerbetsupptagningen ska just inledas när regnen ger med sig. Betorna har vuxit bra, men fjolårets rekordnivåer nås sannolikt inte. Den stora odlingsarealen och goda utsikterna pekar på en lång kampanjsäsong vid sockerbruket. Uppehållsväder behövs för både potatis- och betskörd.
Helhetsmässigt bedöms årets odlingssäsong bli något bättre än genomsnittet, främst tack vare tillräcklig fukt och svalka i början av växtperioden. Kraftiga regn i juni-juli och den långvariga hettan i juli försämrade dock utsikterna. Därefter förbättrade normaliserade temperaturer och regn åter läget.
Den tidiga såddens betydelse framstår igen en gång som en nyckelfaktor för framgång. Jordarnas skick och dränering har också varit avgörande.
Höstsådden mindre än planerat
Försenad skörd och regn har kraftigt påverkat höstsådden. Många odlare har prioriterat skörden framom sådden.
Arealen höstvete blev klart mindre än planerat. Höstrågens och höstveteodlingens arealer minskar med cirka 20 procent jämfört med fjolåret.
Höstoljeväxterna såddes nästan enligt plan, men i södra kustregionen blir arealen upp till 70 procent mindre än i fjol. Höstgrödornas uppkomst har dock varit god tack vare fuktigheten.
Skadeinsekter som fritflugor, rapssteklar och sniglar har förekommit, men de svala vädren i augusti-september har hållit läget under kontroll.
Höstbearbetningen har kommit i gång långsamt på grund av regn och fördröjd skörd. Majoriteten av arealen är växttäckt under vintern. I genomsnitt plöjs bara 20 procent av åkrarna på hösten. Av den åkerareal som haft ettåriga grödor lämnas 35 procent i stubb över vintern, medan 35 procent fortsätter växa med fång- eller mellangrödor.
Vallandelen väntas öka i odlingen på grund av spannmålens fallande prisutveckling. Nästa års grödor planeras noggrant under vintern och våren och spannmålsarealen kommer sannolikt att minska. Det ekonomiska läget är utmanande eftersom avkastningen inte täcker de ökade kostnaderna.
Skörden av lagringsgrönsaker kunde påbörjas först när vädret svalnade förra veckan, eftersom morötter, lök och vitkål måste kylas på fältet före lagring. Det ger stora besparingar i kylningskostnader. Även rödbeta och purjo tas nu upp. Pumpasäsongen har börjat och utbudet i butikerna ökar.
Regnen har lokalt försvårat grönsaksskörden och orsakat kvalitetsproblem i vissa partier. Utsikterna är ändå goda. Efterfrågan på inhemska grönsaker har varit stabil under sommaren, med vissa toppar under värmeperioder då skörden mognat samtidigt, till exempel för blomkål.
Skörden av höstsorter av äpplen har börjat. På Åland väntas en god skörd, nära långtidsmedelvärdet. Också i övriga Finland är utsikterna relativt goda, även om växtförhållandena varit mer utmanande än på Åland. I hemträdgårdar blir skörden däremot svag på grund av den rika fjolårsskörden.
Inhemska bär från växthusproduktion finns ännu tillgängliga, främst jordgubbar och hallon.