Klimatförändringens inverkan märks tydligt av i den nordeuropeiska jordbruks- och skogssektorn. Den teknologiska utvecklingen och forskningen är därför ett livsviktigt redskap i matproduktionen, i att anpassa sig till klimatförändringen överlag och i att kunna tillhandhålla sätt att lindra den. Det slår ledarna för de nordiska och baltiska bondeorganisationerna fast i ett gemensamt uttalande.
De nordiska bondeorganisationerna understryker att det behövs lagstiftningsmässig klarhet då det kommer till användningen av ny teknologi. EU:s jordbrukare ska inte begränsas när det kommer till användningen av ny teknologi, medan konkurrenter från länder utanför EU drar nytta av de senaste innovationerna. Det här gäller i synnerhet i Norden och avelsarbetet. I Europa som helhet bör växtförädlarna ges tillgång till avancerade plantförädlingsmetoder som bland annat omfattar molekylära mutationer.
Ett annat område som man betonar är att det bör erhållas tillräcklig finansiering för forskning och innovationer inom traditionell agronomi och växtodling. Såväl nordiska som baltiska jordbrukare vill producera mer proteingrödor för att minska EU:s beroende av importerat protein. Man understryker också att möjligheterna till proteinfoder från strömmar längre ner i livsmedelskedjan bör utredas. Investeringar i miljövänlig teknologi bör uppmuntras, liksom i precisionsodling och kommunikationsteknologi. Matproduktionen måste vara socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar. Jord- och skogsbruket bör ses som någonting som ger nya möjligheter till den cirkulära bioekonomin som helhet.
Till sist understryker organisationerna att det bör finnas hållbara och användarvänliga lösningar för växtskyddet. Jordbrukarna är de primära användarna av växtskyddsmedel (PPP) och det är av största vikt att dess kvalitet tryggas i och med att man vill försäkra sig om en hög skörd och god avkastning. Att förbjuda olika växtskyddsmedel kommer enbart att hämma produktionspotentialen och samtidigt också lämna jordbrukaren med problem utan att ge en lösning på dem. Ett växtskydd till exempel utan glyfosat kommer att öka behovet av mekanisk ogräsbekämpning och sannolikt också ge ökande koldioxidutsläpp, avslutar man uttalandet.
Bondeorganisationernas gemensamma uttalande riktas till EU-kommissionens viceordförande Jyrki Katainen, kommissionärerna Phil Hogan och Vytenis Andriukaitis samt EU-parlamentets miljöutskott och jordbruksutskott. Uttalandet riktas också till EU:s ordförandeskap som just nu leds av Finland.