Medlemsländerna ska själva sköta och bestämma om sina egna skogar. Det understryker Tysklands och Österrikes jordbruksministrar, som i bestämda ordalag avvisar de senaste förslagen från Bryssel till en europeisk skogsstrategi.
Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner diskuterade nyligen skogsfrågor med sin österrikiska kollega Elisabeth Köstinger. De representerar två av Europas skogrikaste länder och har bestämda åsikter om rätten att bestämma om skogarna.
Mötet resulterade i ett gemensamt uttalande som inte har mycket till övers för kommissionens skogsplaner. Enligt ministrarnas åsikt ska medlemsländerna i vilket fall som helst ha sista ordet.
De senaste förslagen från kommissionen avvisas bestämt i den gemensamma förklaringen. Rätten till planering och rättsligt bindande beslut ska äga rum i medlemsländerna medan kommissionen håller fingrarna borta.
Representerar viktiga skogsländer
Tyskland och Österrike är regelrätta skogsländer. Nästan en tredjedel av Tysklands areal är täckt av skog. I Österrike är knappt hälften av landet skogsmark. Länderna vet mycket väl hur man ska sköta skogar.
Enligt Julia Klöckner har Tyskland lagt fram det hittills största skogsprogrammet i landets historia. Vi tar 1,5 miljarder euro i våra egna händer för att främja ett uthålligt skogsbruk på ort och ställe, konstaterar hon.
Våra forstmästare och skogsägare vet bäst hur skogarna ska skötas, bevaras eller ställas om för att passa klimatet. Vi utvecklar regionalt anpassade, klimatstabila blandskogar och en balans mellan biologisk mångfald, klimatskydd och uthålligt skogsbruk.
Enligt Klöckner kan det vara vettigt att stöda ett sådant tillvägagångssätt med en strategi på EU-nivå. Vad vi däremot inte behöver, är en byråkratisk lövskog från Bryssel. På den punkten säger skogsländerna ett klart nej.
Det skadar acceptansen och framför allt skogarna om EU-kommissionen börjar bestämma över huvudet på lokala experter. Vi går klart emot alla försök att försvaga subsidaritetsprincipen inom detta område, inskärper Klöckner.
Skogen får inte bli en spelbricka
Klöckners österrikiska kollega Elisabeth Köstinger befarar att skogen mer och mer tenderar att bli en bricka i spelet om kommissionens miljö- och klimatpolitik. Det kommer vi inte att acceptera i Österrike, fastslår hon bestämt.
Våra skogar är mycket mer än bara livsmiljöer och plats för rekreation. Skogarna är arbetsplatser och viktiga ekonomiska produktionsfaktorer. De bidrar till klimatskyddet och utgör en del av lösningen. Skogarna är inte själva problemet, noterar Köstinger.
Skogarna gör det möjligt att långfristigt lagra CO2. Genom att tillverka och använda träprodukter bidrar vi till att lagra kol och ersätta fossila råvaror. Ett uthålligt skogsbruk är nyckeln till allt detta.
En framtidsorienterad skogsstrategi måste därför bygga på en hållbar skogsförvaltning. Skogen är mer än bara ett naturrum. Tillsammans med elva medlemsländer har vi därför startat ett gemensamt initiativ inom ministerrådet, fastslår Köstinger.