Bra med alternativa grödor när
det nu kommer krav på växtföljd

Från och med i år är växtföljd ett krav för varje nästan alla gårdar. En som gärna lyfter fram alternativa grödor till spannmål är växtodlingsrådgivare Dan Kjällberg. Det ger positiva fördelar på sikt och kan också göra odlingen mer lönsam än att ensidigt satsa på spannmål.

– Principiellt är jag en stor vän av växtföljd, som jag ser som positivt om spannmålsslag byts ut mot alternativa grödor. Alla blir kanske inte glada över att jag säger det, men vi bör få in mer växelbruk och att det från och med i år är ett krav på växtföljd, kommer på sikt att leda till många positiva saker, säger Dan Kjällberg, växtodlingsrådgivare på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskapet i Närpes.

I fjol gällde kravet på växtföljd, det vill säga att att ettåriga odlingsväxter måste bytas varje år på minst en tredjedel av den åkerareal, endast för de som valde fånggrödor i miljöersättningen. Men från och med i år gäller växtföljdskravet alla gårdar med undantag för gårdar med mindre än 10 hektar, ekologiska gårdar och gårdar som odlar minst 75 procent med vall, baljväxter och träda.

– De senaste veckorna har jag gjort odlingsplaner för kunder och allt fler funderar på alternativa grödor, även om spannmål dominerar. Växtodlarna har på allvar börjat fundera på alternativa grödor och en orsak är det byråkratiska kravet. Men den försämrade lönsamheten i att odla precis som förr, det vill säga ensidigt med spannmål, inverkar också, menar han.

Svårt nå lönsamhet även i år

De senaste åren har man från rådgivningen och producentorganisationerna aktivt försökt få odlare att gå in för att odla det som är lönsamt. I fjol var det inte lönsamt att odla havre och korn för de som köpte rekorddyr gödsel året innan.

Det gäller också i år – trots att gödselpriserna kom ner med 32 procent i fjol jämfört med 2022.

– Att gödselpriserna kommit ner ger för det här växtodlingsåret 96 euro mer per hektar jämfört med 2023, säger Kjällberg, som gjort en kalkyl som jämför odlingsåret 2023 med i år.

Enligt hans kalkyler har havrepriset stigit från 198 euro per ton i mars 2023 till 226 euro per ton (Kaskö 3.5.2024). Ett 14 procent bättre spannmålspris ger plus 140 euro per hektar vid en skörd på 5.000 kilo havre per hektar.

Ett bättre spannmålspris har således större inverkan än ett lägre gödselpris.

– Det är positivt att havrepriset har hållits på en högre nivå jämfört med i fjol, det viktigaste är ändå på vilken nivå spannmålspriserna kommer att ligga på under inkommande höst och vinter. Men det krävs fortfarande mycket goda skördar för att de rörliga och fasta kostnaderna ska täckas. Inte alla når upp till medelskördar på fem ton per hektar, säger han.

Samtidigt har kornpriset sjunkit jämfört med samma period i fjol. För ett år sedan var kornpriset 220 euro tonnet jämfört med 196 euro per ton, enligt den 3.5.2024 i Seinäjoki.

– Här blir det tydligt hur viktigt det är att priset är på en skälig nivå. Trots att gödselkostnaden är lägre ger minus 24 euro per ton 120 euro sämre resultat per hektar vid en medelskörd på 5.000 kilo per hektar. De senaste veckorna har priset kommit upp lite, men lönsamheten för att odla korn är sämre nu än vid samma tidpunkt i fjol, säger Kjellberg.

Han betonar att kalkylen inte säger något om situationen på hösten.

– Prisbilden avgörs till stor del utifrån vilka skördar vi får och den kan vi inte säga något om i det här skedet.

Vill se mer alternativa grödor

Enligt preliminära siffror från spannmålsbranschens samarbetsgrupp, VYR, kommer kornarealen att minska med tre procent i år i Finland. Det ser Kjällberg som ett tecken på en ökad medvetenhet om att odla det som verkligen lönar sig samt ett ökat intresse för att variera växtföljden.

– Vi kommer att få en ökad odling av oljeväxter, proteingrödor och också vall. Det är viktigt att få in annat än spannmål i växtföljden inte bara för att det är att krav, utan för att de också har en stor betydelse för markstrukturen och minskar sjukdomstrycket.

Specialväxter påverkar hela näringssystemet och har en uppluckrande effekt på jorden. Behovet av gödsel minskar också på skiften där den föregående växten tillfört kväve.

– Enligt mig är växtföljden det viktigaste redskapet vi har som odlare. Det är viktigt att vi tar hand om marken och utför service likt vi byter olja och filter i våra maskiner. Andra faktorer som kalkning och dränering och att man gör nödvändiga insatser i odlingen är också viktiga, men mycket kan förbättras med en god växtföljd, menar han.

Marker som mår bra ökar också sannolikheten för högre skördar på sikt. I stället för att se enbart på vad som är lönsamt att odla i dag, efterlyser Kjällberg ett längre perspektiv än bara ett till två år.

– Trots att årliga kalkyler är nödvändiga kan man inte bara hoppas på prisökningar. Jag gillar begreppet sovjetiska femårsplaner och anser att chanserna för att lyckas ökar med en långsiktig plan som sträcker sig över flera år, säger han. Och fortsätter: 

– Här kan vi på den konventionella sidan låna tankesättet från ekoodlingen och planera utifrån markens beskaffenhet och gör åtgärder som har nytta för marken på sikt. Här kommer en varierad växtföljd definitivt med i bilden.

Skapa de bästa förutsättningarna

Det gör han samtidigt som han konstaterar att medelskörden för havre i fjol var 3.600 kilo per hektar och 3.200 kilo för korn.

– Tilläggas bör att fjolåret var utmanande med torka och regn, vilket påverkade skördarna negativt. Men jag tycker ändå att jordbrukarna kunde vara mer offensiva och skapa de bästa förutsättningarna för att på sikt maximera sina skördar.

En annan fördel om utbudet av spannmål minskar är att priserna då tenderar gå upp.

– Genom att odla mer specialväxter får vi bort överskottet och vi vet att direkt det finns tillräckligt med spannmål går priserna snabbt ner. Det ska ändå tilläggas att alla kan inte odla marknadsmässiga alternativa växter, det finns ett begränsat utrymme på den sidan.

Enligt Kjällberg är det inte svårt att uppfylla kravet på växtföljd. Han poängterar att rådgivningen och andra aktörer står till tjänst för de som känner osäkerhet kring hur kravet ska uppfyllas i praktiken.

– De flesta upplever inte kravet som svårt, men går man in med inställningen att man ska ha ensidig spannmålsodling även framöver kommer det att leda det till utmaningar. Det handlar också om inställningen, säger han.

Växtföljdskravet kan nu kontrolleras i VIPU

Åkerstödsansökan för 2024 har öppnat och man kan registrera odlingsväxterna på sina skiften och kontrollera med VIPU-rådgivaren om växtföljdskravet uppfylls.

Att kontrollera att växtföljdskravet före alla skiften har såtts är bra medan det ännu finns möjligheter att ändra odlingsgrödorna på skiftena.

 Man går in i ansökan om åkerstöd och registrerar grödorna på alla sina skiften som man har planerat under fliken skiftesuppgifter. Där registreras stödsökandes uppgifter under fliken sökandes uppgifter och efter det blir VIPU-rådgivarfliken aktiv och växtföljdskravet kan kontrolleras nederst på sidan.