Ålands producentförbunds ordförande Birgitta Eriksson-Paulson ställde saker på sin spets när hon under Bondedagens paneldebatt protesterade mot sanktioner som pang på rödbetan leder till att tusenlappar flyger i väg för odlarna. Hon föreslog också att Finland borde sluta importera mat som inte producerats under motsvarade villkor som gäller för inhemska producenter.
– Exempelvis för tomater från Spanien borde man i våra butikspriser baka in alla omkostnader som hör ihop med en hållbar livsmedelsproduktion, tyckte hon.
Paneldebatten med Ålands Hushållningssällskaps ordförande Carin Holmqvist som moderator var en del av den åländska Bondedagens sju timmar långa späckade program.
– 52 personer är anmälda till förmiddagens föreläsningar så jag är nöjd. Man vill väl alltid ha fler, men det är en bra blandning, kommenterade Hushållningssällskapets vd Jenny Enbär.
Under föreläsningarna om den för jordbruket allt viktigare vattenförsörjningen bekräftades genom handuppräckning att många lantbrukare fanns på plats.
Spännande yrke kräver lönsamhet
En fråga till panelen gällde hur man kan locka fler ungdomar att bli jordbrukare. Birgitta Eriksson-Paulson poängterade att dagens jordbrukare framför allt ser sig som företagare.
– Men det måste vara lönsamt, betonade hon och fick medhåll av landskapets närings- och miljöminister Jesper Josefsson.
– Enkelt och lönsamt, kommenterade Josefsson och erkände att det bland annat finns infrastrukturfrågor som landskapsregeringen behöver titta på för att hjälpa lantbrukssektorn.
SLC:s ombudsman Rikard Korkman, som själv odlar spannmål och lite äppel, berättade att förbundet jobbat mycket för att utbilda ungdomar att våga ta steget till ett spännande framtidsyrke.
Omöjligt slinka undan regelverket
Behovet att förenkla jordbrukets komplicerade och byråkratiska regelverk understöddes av alla, men Jesper Josefsson erkände att det är mycket svårare än han först trodde att förenkla systemet.
Enligt Korkman har det aldrig förr lagts så mycket fokus på stärkt konkurrenskraft och lönsamhet som i den jordbruksvision som EU nyligen presenterade.
– Men det finns inga möjligheter att slinka undan EU:s regelverk. Och så måste det vara eftersom stöden handlar om samhällets pengar, tyckte Korkman.
Ålands Trädgårdshall ÅTH:s vd Tord Sarling höll med om att det nu är ”väldigt mycket mer komplicerat” än förr att vara jordbrukare.
Men han såg det också som en generationsfråga.
– Man måste ha en otrolig koll och anpassa sig på ett annat sätt än tidigare. Men när man gått in i regelverkets struktur är det kanske inte så komplicerat som man tror.
Sanktioner som får tusenlappar att flyga
Men utöver EU:s regelverk finns både nationell och åländsk lagstiftning samt andra krav som ofta sätter ribban ännu högre.
Där finns det enligt panelen större möjligheter att hitta förenklingar än i EU:s regler.
Birgitta Eriksson-Paulson tog de åländska reglerna kring naturbeten som exempel.
– De är alltför komplicerade. Det borde gå att skriva reglerna så att folk vet vad som gäller. Och när det gäller stödövervakningen borde det finnas en anpassningstid för att rätta till eventuella fel i stället för sanktionsbeslut som kommer pang på och tusenlappar far i väg, kommenterade Birgitta och fick applåder av publiken.
Diskussionen kom också in på koldioxidutsläppen. Där hänvisade hon till att det bara är de gröna näringarna som kan minska dem, medan Rikard Korkman konstaterade att jordbruket i dagsläget är en ”nettoutsläppssektor för koldioxid”.
Ålandsmejeriet växer i ”riket”
Men panelen bjöd också på positivare tongångar.
ÅCA:s och Ålandsbagarns vd Joakim Blom betonade att han i grunden tror väldigt starkt på det åländska jordbrukets framtid.
– Vi producerar väldigt fina produkter och Ålandsmejeriets försäljning ökar stadigt på fastlandet, berättade han.
Tord Sarling lyfte fram att det också finns positiva sidor för åländska livsmedelsproducenter och ingalunda enbart nackdelar som de långa och dyra transporterna.
– Den närhet som ÅTH har till landskapsregeringen som beslutsfattare och med våra odlare ger fantastiska möjligheter, påpekade Sarling som också tycker att ÅTH har ett bra samarbete med de stora handelskedjorna.
Det gäller inte minst för grönsaker, som har en begränsad hållbarhet och därför måste sås vid olika tidpunkter så att man kan skörda utlovade mängder vid överenskommet datum.
– För att långsiktigt nå bra resultat behöver vi också lära oss vad som behövs i framtiden och vilka nya produkter vi måste satsa på, var Sarlings bedömning.
AI-intelligensen största revolutionen
Hänvisningen till att producenterna måste lära sig att förutse konsumenternas framtida önskemål och behov tangerade det som framtidsanalytikern Troed Troedson tidigare på dagen framförde under rubriken ”Framtiden är inte vad den någonsin varit”.
I sin tankeväckande presentation betonade han bland annat att själva poängen med handelskedjornas bonussystem är att de vill få veta så mycket som möjligt om kundernas köpvanor och människors värderingar.
Filmkanalen Netflix samlar exempelvis in 10 miljoner tittarstatistik i timmen!
– Om du är bra på att veta vad folk tänker och tycker kan du sälja vad som helst, var en av Troedsons slutsatser.
En annan är att den artificiella intelligensen och AI-revolutionen kommer att vara ännu större än IT-revolutionen, som redan den enligt Troedson medfört att energi och kunskap finns i stort sett gratis i våra fingertoppar.
Tomma långtradare för kummintransport
Bondedagens eftermiddag bjöd på en utställningsmässa som samlade ett drygt 30-tal företag och organisationer.
En utställare var Caraway Finlands Mattias Rönnqvist, som hoppas kunna håva in åländska kontraktsodlare för kummin och koriander.
– Lappland och Åland är nu de enda landskapen där vi inte har någon kontraktsodling, berättade han.
I publiken fanns politikern och bonden Anders Eriksson tillsammans med sonen Isac, som nu i vinter tagit över släktgården i Jomala Ytterby.
Anders odlade tidigare under flera år kummin på 20 hektar, men tvingades sluta på grund av dyra transporter till Österbotten.
Nu försöker Rönnqvist fresta ålänningarna med ett nytt lockbete:
– Chipsfabriken på Åland har flera kontraktsodlare på fastlandet och då kan man få billigare frakter när det kör tomma långtradare från Åland för att hämta potatis från Österbotten, är Caraways nya säljargument.