Förändringar i det odlingsmässigt gynnsamma nordiska klimatet har redan fört med sig extrema vädervariationer så att torrperioder blir allt vanligare och längre. Och när det regnar kommer det mera nederbörd än förr.
Det här var några saker som Jennie Barron, professor i vattenhushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala, slog fast när hon berättade om sitt arbete på Bondedagen som arrangerades av Ålands Hushållningssällskap.
– Vår uppgift är att söka fram fakta som ska hjälpa lantbrukare och beslutsfattare i arbetet för en klimatsmart och hållbar utveckling. Men vi forskare är lite sena på bollen, erkände hon.
Lantbrukets förutsättningar har förändras radikalt när torka eller skyfall medför tuffa smällar för odlarna. I norra Sverige har växtperioden blivit 30 dagar längre, medan landets sydöstra delar drabbas av längre försommartorka. I stället ökar ökar risken för regn i juli och augusti när mycket ska skördas.
Sommaren 2018 som var extremt torr också på Åland gjorde att skördenivåerna i Sverige sjönk till samma nivå som på 1930-talet.
– Men trots att vattnet är nödvändigt för all odling har Sverige ingen strategi som kopplar vattenresurser till matproduktionen, berättade Barron.
Mindre och sämre
God markhälsa och tillgång på vatten samt dränering av vattnen är viktiga förutsättningar för ett klimatanpassat jordbruk.
Men utöver torka och skyfall som hot mot livsmedelsförsörjningen har frostnätter efter odlingssäsongens start ökat riskerna framför allt i frukt- och frilandsodlingar.
Samma tendens har också setts i äppelodlingar i Tysklands nordligare delar.
– Extremväder blir framtidens normala med omväxlande blöta, torra och varma förhållanden. Då måste vi jobba med båda ändar av systemet, poängterade Barron och påpekade att just extremt blöta förhållanden medför både mindre och kvalitetsmässigt sämre skördar.
Mockning ger bästa effekten
Forskaren Helena Aronssons pratade mycket om mellangrödor på höst- och vinterbevuxen mark för mindre näringsläckage och bättre jordhälsa.
Hennes forskning är koncentrerad till sydvästra Sverige och kusten ut mot Västerhavet, som är lokalbefolkningens benämning på Kattegatt.
Men hon berättade också om ett tioårigt försöksprojekt i Stockholms skärgård där man kunde slå fast att mockning i hästarnas beteshagar var det överlägset effektivaste sättet att minska fosforläckage.
Också våtmarker och kalkfilter hade tydliga effekter medan strukturkalkning och kalkåterfyllning vid dränering endast fick betyget ”tendens till effekt”.
– Det är viktigt med mockning i hästhagarna eftersom 30 procent av fosforn i gödselhögarna riskerar att snabbt transporteras iväg när det regnar. Daglig mockning efter en häst kan ersätta 10 procent av PK-gödseln till ett hektar med vete, förklarade hon.
Åländsk forskning om gipsbehandling
Helena Aronsson hänvisade också till det pågående internationella projektet för att minska fosforläckage genom att sprida gips på åkrar.
Ålands Hushållningssällskap är medlem i styrgruppen för GYPREG-projektet på Åland, där Alexandra de Haas koordinerar insatserna via sitt engagemang för föreningen Rädda Lumparn. Åländska jordbrukare kan dra nytta av projektet tack vare John Nurminens stiftelse som bekostar både gipset och spridningen och även betalar för jordbrukarens eget arbete.
Nu i vår ska ska också Sara Widén som är student vid SLU dessutom intervjua lantbrukare på Åland för sitt kandidatarbete om gipsbehandling.
Aronsson berättade också om en oroväckande trend att den tidigare minskningen av kväveutsläpp i jordbruksbäckar under 2010-talet har börjat öka på många håll.
Tyngdpunkten i hennes presentation handlade om försök med olika mellangrödor i Sverige och i det sammanhanget konstaterade hon att djurgårdarnas vallar ger den bästa kolinlagringen.
Hon hänvisade också till en finsk studie som visar att mellangröda med blandning av flera arter ökar markens biodiversitet och gynnar kolinlagring.
Mellangrödor förbättrar dessutom mullhalten samt markens struktur och vattenhållande förmåga och befrämjar biodiversiteten både ovan och under jord. De fungerar även som gröngödslingsgröda och kan trycka ner ogräs samt ge foder och energiråvara.
Avloppsvatten för bevattning?
I en kommentar efter föredragen påpekade agronom Carin Ekström, som tillsammans med sin bror Erik och svägerskan Emilia Ekström bedriver ett jordbruk i Jomala Ingby, att det inte blir lätt med placering och kostnader när det behövs bevattningsdammar för upp till 50.000 kubikmeter vatten.
Hon undrade om svenska samhället tänker stå för en del av kostnaderna eller om jordbruket självt ska stå för alla klimatanpassningar som behövs.
– Relevant fråga även på Åland, kommenterar Ålands Hushållningssällskaps vd Jenny Enbär.
Travtränaren och nötköttsuppfödaren Barbro Carlson från Lemland Haddnäs undrade om det finns någon forskning om renat avloppsvatten för bevattning. I Danmark finns två pågående projekt, men resultatet från dem är ännu inte känt.