EU-kommissionen och parlamentet prioriterar naturskyddsområden för biologisk mångfald i trepartsförhandlingarna om nästa CAP. Enligt planerna borde skyddsarealen fördubblas i EU fram till 2030. Den biologiska mångfalden kan bli en nyckelfaktor.
Enligt kommissionen är strategin för biologisk mångfald en omfattande systematisk och ambitiös långtidsplan för att skydda naturen och motverka förstöringen av ekosystemen. Planen är en central komponent i den gröna given.
Strategin förutsätter att det ekologiska jordbruket ska täcka en fjärdedel av EU:s jordbruksareal fram till 2030. Väsentligt större områden än tidigare borde skyddas för att trygga förekomsten av fåglar och pollinerande insekter i landskapet.
Kommissionen och parlamentet insisterar på att större naturliga arealer ska bevaras. Konventionella jordbruk ska engageras i den biologiska mångfalden. Kravet är att sänka spridningen av skadliga bekämpningsmedel med hälften.
Dessutom ska gödsling med näringsämnen minska med en femtedel. Konventionella jordbruk förutsätts lämna tio procent av arealen i träda och reservera dessa skiften för naturskyddet.
Strategin för biologisk mångfald saknar direkt koppling till den föreliggande CAP-reformen, eftersom strategin ska träda i kraft senare. Kommissionen väntas ändå prioritera den biologiska mångfalden då de nationella CAP-strategiplanerna granskas.
Kommissionens viceordförande Frans Timmermans som ansvarar för klimatfrågor, har visat ett stort engagemang för artskyddet. Detta väntas han sätta i verket under trilogens slutrunda om CAP i maj, skriver Agrarisches Informationszentrum i Österrike.
Det är ännu inte känt i vilken utsträckning kommissionen försöker uppmuntra artskyddet i medlemsländerna under nästa CAP-period mellan 2023 och 2027. De viktigaste punkterna kommer sannolikt att belysas i trilogen i maj i samband med den gröna arkitekturen.
Användningen av bekämpningsmedel och gödsel vid odling av baljväxter på naturnära arealer är fortfarande en kontroversiell fråga. Det portugisiska ordförandeskapet utgår från att de nuvarande minimikraven ska gälla på odlade arealer.
EU-parlamentet och kommissionen räknar däremot hela gården inklusive icke-produktiva områden som basvärde. Artskyddet torde förbli en nyckelfaktor under de kommande trilogförhandlingarna.