Den holländska regeringen försöker förtvivlat sänka utsläppen från landets många grisgårdar. För ändamålet har en premie lanserats för bönder som är beredda att avveckla sin produktion. Premien blev så populär att den genast övertecknades.
I de södra och östra delarna av landet står grisgårdarna tätt. De sammanlagda utsläppen av CO2, kväve och nitrat är på tok för höga. Ammoniak och grislukt belastar grannskapet och fördärvar landets och näringens miljöbalans.
Regeringen har därför lanserat ett avvecklingsprogram för grisbönder som lägger ned sin jordbruksproduktion. Då ansökningstiden gick ut den 15 januari var premien redan hopplöst övertecknad, skriver jordbrukstidningen Borderij.
Då programmet lanserades i november förra året, stod det klart att intresset skulle bli stort. Det höga grispriset bidrog till intresset, eftersom många producenter såg chansen att få ett bra pris och en möjlighet att upphöra utan skulder.
Pengarna tar slut
Ursprungligen hade regeringen reserverat 120 miljoner euro för premien. Då ansökningstiden gick ut den 14 januari, visade det sig att intresset hade underskattats inom regeringen. Mer än 500 ansökningar lämnades in.
Jordbruksminister Carola Schouten hade räknat med omkring 300 ansökningar. Varje gård som är beredd att avveckla produktionen skulle enligt planerna erhålla omkring 600.000 euro i kompensation.
Regeringen fyllde på stödordningen så att det sammanlagda beloppet steg till 180 miljoner euro. Men inte ens det anslaget räcker till för alla. Regeringen överväger en ytterligare höjning, men har ännu inte fattat något beslut.
Under tiden försöker myndigheterna genomföra en ranking av ansökningarna för att sålla ut åtminstone de mest angelägna fallen. Enligt Borderij kan gårdar med särskilt svåra problem med luftföroreningar i de mest belastade regionerna få företräde.
En så kallad ”luktpoäng” ska gynna gårdar som belastar omgivningen med starka luktemissioner. Ifrågavarande gårdar ligger för det mesta nära städer och tät bosättning. Kväveproblemen är i sin tur störst i de lantligare Natura 2000-områdena.
I praktiken ska de ansvariga myndigheterna de närmaste veckorna sortera fram ett slags rangordning. På basen av antalet djur och byggnadernas ålder räknar tjänstemännen fram ett anbud som ägaren antingen kan godta eller förkasta.
En godkänd ansökning resulterar i ett förskott som ska räcka för att finansiera avvecklingen av djurbesättning och utrustning. Resten utbetalas i början av nästa år, då gården ska vara röjd. Förutsättningen är att produktionen faktiskt upphör.
En av tolv grisar tas ur produktionen
Flera producentorganisationer inom grissektorn tvivlar på avvecklingspremien som den rätta åtgärden för att tackla problemet. Sammanslutningen Coalitie Vitale Varkenshouderij varnar för följderna om grisproduktionen avvecklas alltför snabbt.
I praktiken skulle statistiskt sett en av tolv grisar försvinna i landet, dessutom med tyngpunkt på några få specifika regioner. Detta kan medföra svårigheter för enskilda länkar i produktionskedjan, exempelvis slakterier som behöver en viss volym för verksamheten.
Än så länge är det inte säkert att alla gårdar som har anmält sig för programmet faktiskt kommer att sluta. Själva registreringen är kostnadsfri och förpliktar ännu inte till några åtgärder. Många vill kanske bara köpa tid för att inte missa tåget.
Carola Schouten uppgav nyligen i en TV-intervju att hon vill lösgöra maximala resurser för ändamålet. Regeringspartierna D66 och VVD har sagt att de är med på noterna, på vissa villkor.