Utfodringen är viktig för en god mjölkproduktion. Men en annan faktor som också är avgörande är aveln. En som satsar på avelsarbetet med målet att öka hållbarheten, är Mikael Lasén i Purmo. I höstas fick han pris för högt avelsvärde.
– Jag brukar jämföra avelsplanering med aktier. Köper man aktier utan att ha koll minskar sannolikheten för att lyckas. Samma gäller aveln som är ett arbete på lång sikt. Satsar man på aveln kommer resultaten till slut, säger Mikael Lasén, mjölkproducent i Purmo i Pedersöre.
Inom mjölkproduktionen lyfts behovet av en bra utfodring, och i synnerhet ett bra ensilage, ofta fram som en framgångsfaktor. Men Lasén vill också slå ett slag för aveln, som i det stora hela hamnar litet i skymundan.
– Produktionen börjar med avelsplaneringen och utgör en stor del av grunden. Har man inte husgrunden i skick är det onödigt att satsa på dyra tapeter. Mjölkproduktionen blir inte bra oavsett vilka tillskott vi köper om djurmaterialet inte är bra, menar han.
Avelsplanering har gjorts på gården sedan länge, men togs till en ny nivå 2014 när man började genomtesta. I praktiken innebär det att alla djur genomtestas antingen genom blodprov eller i samband med öronmärkningen. Utifrån testerna kartläggs djurens egenskaper.
– Förutom kvigorna är också tjurarna genomtestade så vi får fram exakta egenskaper. Utifrån den kartläggningen av genetiken gör vi en avelsplan, förklarar han.
Olika mål med aveln
En gård kan ha olika mål med avelsplaneringen. Lasén har som mål att öka besättningens hållbarhet och fertilitet.
– Jag deltog i en föreläsning där jag insåg vikten av att satsa på hållbara kor. Ökar vi andelen kor med många laktationer så ökar också mjölkmängderna automatiskt. Förutom att öka antalet laktationer är det också viktigt att korna hålls friska och är lättskötta. Vi vill ha så osynliga djur som möjligt, säger han.
Hållbara kor är något som är positivt ur flera perspektiv.
– Ju längre en ko är i produktion är det positivt för klimatet. Vi eftersträvar också att effektivera utnyttjandet av fodret och därigenom spara in på kostnaderna.
Avelsplaneringen är inget som en mjölkproducent måste ha. Lasén är medlem i andelslaget Faba, som är ett landsomfattande företag inom service och försäljning som arbetar för att förbättra nötboskapens produktivitet.
– I samarbete med Fabas avelsplanerare uppgörs avelsplanen utgående från de mål som vi har satt upp. Vi beställer önskat tjurmaterial och utför semineringen på egen hand och på så sätt går vi gradvis mot en hållbarare besättning.
– Alla enskilda djur kommer inte att bli framgångsrika, men vi ser en tydlig trend som visar att vi kontinuerligt når våra mål, berättar han.
Hur ser ni det?
– Vi ser det bland annat på att antalet laktationer per ko ökar och att fett- och proteinhalterna ökar.
Utifrån testerna av genomvärdet ser Lasén tidigt vilka kalvar som inte kommer att bli bra mjölkkor. De förmedlas vidare medan de bästa stannar kvar i produktion.
– Det här gör att djurmaterialet hela tiden blir bättre. Avel handlar om att hitta toppexemplaren och bygga vidare på dem, förklarar han.
För att djurmaterialet ska förbättras är det viktigt att så många djur som möjligt genomtestas. Därför välkomnar Lasén alla som inte redan är med i ProAgrias produktionsuppföljning att gå med eftersom det är ett krav för att genetiskt kunna fastställa djurets egenskaper.
– Därefter kan Faba hjälpa till med avelsplaneringen, man kan givetvis göra upp en avelsplan utan genomvärden men det känns numera lite som att skjuta från höften. Vår gård har varit med i produktionsuppföljningen sedan 1929, berättar han.
Köper upp kvigor med högt avelsvärde
Faba är en del av Viking Genetics som köper upp kvigor med högt avelsvärde från vilka det tas embryon genom så kallad spolning. Embryona blir därefter sålda till gårdar som genom embryoöverföring får tillgång till bra djurmaterial.
– På gårdsnivå utförs också spolningar och antalet embryon som fås fram varierar. Ibland kommer det bara fem men ibland kan det komma så mycket som trettio.
Förra året sålde Lasén en kviga med högt avelsvärde av rasen Jersey till Viking Genetics. För kvigan, som hade genomvärdet 29G, fick han ett diplom för rasen Jersey med de bästa avelsvärdena för 2024.
– Jag köpte några embryon av Jersey och råkade få ett mycket högt genomvärde. Det handlar både om tur men också om långsiktigt avelsarbete som leder till bättre högre avelsvärden, säger han.
Hans besättning består däremot inte av Jersey utan merparten utgörs av Holstein och Ayrshire. Tidigare satsade han främst på den senare rasen, men nu utgör Holstein ungefär hälften.
– Förr satsade vi främst på Ayrshire, men de blev aldrig riktigt framgångsrika. Då gav min dåvarande avelsrådgivare rådet att börja ta in embryon av Holstein som resulterade i flera bra kvigkalvar och därav har jag nu cirka 50-50.
– Viking Genetics har också uttryckt oro över att Holstein har blivit för starka och Ayrshire har varit lite på tillbakagång trots att rasen inte på något vis är dålig. Norden har globalt sett den största populationen av Ayrshire, berättar Lasén.