I projektet ”Animal Welfare Verification System”, som leds av Naturresursinstitutet Luke och aktörer inom branschen, utvecklas nu ett system för att verifiera produktionsdjurens välfärd för hela sektorns bruk. Ett enhetligt, vetenskapsbaserat utvärderingssystem möjliggör bland annat tillförlitlig kommunikation till konsumenterna.
Det nya projektet genomförs i samarbete med aktörer inom livsmedelssektorn, företag som jobbar med digital tjänsteutveckling och datahantering, samt företag som arbetar med produktionsdjur. Målet är att bygga ett dynamiskt system för att verifiera nötkreaturens välfärd, som alla inom branschen sedan kan använda.
Utvärderingskriterierna ska uppdateras dynamiskt, exempelvis i takt med förbättringar i djurskyddet, då nya forskningsrön kommer eller då EU-lagstiftningen utvecklas.
Luke har länge samarbetat med livsmedelsindustrin för att utveckla nötkreaturens välfärd och bedömningen av den.
– Det här projektet är en utmärkt fortsättning på vårt långvariga samarbete med nötsektorn och tar samtidigt in nya affärspartner i ekosystemet för hållbar utveckling av djurhållningen, säger Anu Kaukovirta, direktör för Luke.
I Finland bedöms nötkreaturens välbefinnande för närvarande genom det nationella systemet för övervakning av nötkreaturs hälsa, Naseva, som omfattar över 90 procent av de finska mjölk- och nötkreatursbesättningarna. Dessutom används det mer detaljerade systemet Welfare Quality.
– Naseva är först och främst ett verktyg för hälsovården och även om Welfare Quality-protokollet är exakt och vetenskapligt baserat så är det arbetsdrygt att använda och beräkningarna är krångliga. Det täcker inte heller alla djurslag och utvärderingsmetoden har inte utvecklats aktivt sedan det publicerades. Med de nuvarande utvärderingsmetoderna får man inte sådan information om nötkreaturens välbefinnande som behövs för kommunikation med konsumenterna. EU arbetar också för att ta fram mer enhetlig information om djurens välfärd, berättar projektledaren Lilli Frondelius.
Certifieringssystem kräver samsyn
Lilli Frondelius säger att det är viktigt att få alla aktörer inom sektorn att tala samma språk.
– Djurens välfärd och hur den utvärderas kan förstås på olika sätt. Förutsättningen för en gemensam bedömningsmetod är att alla inblandade parter förstår vad välfärd är och vad bedömningen av den handlar om.
Vetenskapligt sett är välfärd ett djurs individuella upplevelse av sitt mentala och fysiska tillstånd i förhållande till sin omgivning. Bedömningen av välfärden är särskilt utmanande på gårdsnivå eftersom djuren bedöms i grupp.
– Ett gårdsbesök ger bara en bild av läget vid den aktuella tidpunkten. Ett av målen med projektet är att undersöka hur man kan kombinera data, till exempel maskinseende, med gårdsbesök och annan data som samlas in rutinmässigt från gårdarna för att bedöma välfärden. Vi vill ha ett realistiskt och uppmuntrande system som kan förmedla information på ett sätt som konsumenterna kan förstå. Att få mer kunskap om djurens välfärd stöder också våra mål för livsmedelsexporten, säger Frondelius.
Luke koordinerar det treåriga projektet ”Animal Welfare Verification System” och där deltar Atria Finland, DeLaval, Digia Finland, Djurens hälsa ETT, Andelslaget Faba, GS1 Finland, HKFoods Finland och Valio. Projektet är en del av Valios Food 2.0 Veturi-projekt och dess huvudfinansiär är Business Finland.