Skogsbruk
Jordbruk

Åtalseftergift för
digitalt stängslingsprojekt

TEXT: Rolf-Lennart Witting

witting@aland.net

Landskapsåklagaren Lars-Erik Styrström har beslutat om åtalseftergift för de två tidigare anställda vid Ålands Hushållningssällskap som polisanmäldes av landskapets miljöbyrå i samband med att hushållningssällskapet ville få tillstånd att demonstrera digitala halsband på åländska betesdjur.

– Det är absolut en lättnad för mig personligen. Men det värsta är det helt onödiga slöseri med samhällets resurser som polisutredningen medförde. Och det skulle inte ha behövt bli så här om miljöbyråns veterinär hade svarat på vår önskan om att få träffas för att diskutera situationen, säger hushållningssällskapets tidigare vd Magnus J Stark.

Han undrar om landskapsregeringen alls har räknat på hur många euro den här processen har kostat för samhället i form av hundratals bortkastade arbetstimmar för landskapets miljöbyrå och jordbruksbyrå samt dessutom för hushållningssällskapet, polisen och åklagaren.

– Detta är verkligen inte ett exempel på god förvaltningssed. Tekniken med virtuella stängsel skulle ge omedelbara och direkt fördelar för såväl bonden, djuren, det öppna beteslandskapet och därmed hela samhället. Vad mer kan man begära, undrar Stark, som nu är projektledare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Uppsala.

Också den förra husdjursrådgivaren Carin Ekström är självfallet nöjd över att slippa bli åtalad för att hon på ledningens uppmaning hade beställt digitala halsband som skickades till Åland per post.

– Visst känns det skönt. Men eftersom det är så pass länge sedan jag slutade på hushållningssällskapet vill jag inte kommentera saken närmare, säger hon.

Dubbla budskap från miljöbyrån

Åklagarens slutsats på basen av polisutredningen är att det inte finns sannolika skäl som stöder att hushållningssällskapets dåvarande direktör och husdjursrådgivare skulle ha gjort sig skyldiga till brott.

Ålands Hushållningssällskap HS tog redan 2021 kontakt med Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ÅMHM om ett pilotprojekt för att på Åland demonstrera den nya stängslingstekniken med virtuella halsband som är tillåten i Norge och flera andra länder. Metoden har även testats i Sverige och Finland.

Eftersom det inom ÅMHM fanns olika åsikter om huruvida virtuella stängsel skulle anses vara en förbjuden teknik på Åland vände sig hushållningssällskapet till landskapsregeringen med en förfrågan om detta.

Först fattade dåvarande miljöministern Alfons Röblom beslutet att tekniken anses vara förbjuden på Åland. I november 2021 fick hushållningssällskapet däremot ett nytt beslut från landskapsregeringen enligt vilket effekterna av virtuella stängsel bör utvärderas innan användningen förbjuds eller förordas.

Handlar inte om ”onödigt lidande”

Det nya beslutet tolkades både av finansiären Leader Åland, landskapets jordbruksbyrå och  hushållningssällskapet som att landskapet önskade att pilotprojektet skulle genomföras. Därför beställdes digitala halsband som anlände per post till Åland i maj 2022.

Strax efteråt polisanmäldes emellertid hushållningssällskapet av tjänstemän vid miljöbyrån innan halsbanden ens hade testats på åländska djur!

I beslutet om åtalseftergift skriver landskapsåklagaren att eftersom tekniken är tillåten i Norge, England och Australien anser han ”det inte visats att halsbanden är anordningar som uppenbart kan utsätta djuren för onödigt lidande”.

Ålands Hushållningssällskap startade pilotprojektet om digital stängsling för att pröva om den kunde vara en billigare och mindre arbetsdryg stängslingsmetod för de närmare 7.000 hektar naturbeten som finns på Åland och som landskapsregeringen önskat att ska betas i så stor utsträckning som möjligt.

Men sedan landskapets egen miljöbyrå genom sin polisanmälan och den enligt Stark ” konsekventa segdragningen” av hela beslutsprocessen torpederat saken är pilotprojektet inte längre aktuellt.

– Nu blir det inte att testa några halsband inom överskådlig tid i alla fall, konstaterar hushållningssällskapets ordförande Carin Holmqvist.