Växtarternas mångfald minskar på mängden virussmittor både på naturängar och på åkerkanterna. Det här visar en forskning gjord vid Helsingfors universitet.
Undersökningen indikerar att lantbruket ingriper i mekanismer, som i naturen reglerar växtsjukdomarnas förekomst. På ängsmarker nära åkrar fanns flera olika virusarter än på ängar i naturen, och växtarternas mångfald inverkade inte på virusarternas mängd.
Att upprätthålla artmångfalden lönar sig ändå, eftersom växtarternas mångfald minskade på antalet virussmittor på ängarna oberoende var de låg.
Globalt används en allt större del av landarealen till jordbruk och av den kvarvarande arealen är allt större del i närheten av jordbruk. Samtidigt minskar naturens biologiska mångfald och sjukdomsepidemierna hotar människor, djur och växter.
I naturen är arterna i växelverkan med varandra och även förekomsten av sjukdomsalstrare påverkas av hur mycket och vilka värdväxter som förekommer på samma område.
Faktorer förändras i gränszonen
Research centre for ecological change-forskningsgruppen kartlade hur jordbruksmarkens närhet påverkar förekomsten av virus på svartkämpsängar på Åland.
– Ängsnätverket på Åland är gynnsamt för att genomföra forskningen eftersom vi tidigare här hittat fem nya växtvirus. Vi kunde nu undersöka förekomsten av de här virusen, eftersom vi utvecklat lämpliga metoder för att identifiera dem. Till undersökningen valde vi ängar som var belägna antingen vid utkanten av åkrarna eller fjärran från jordbruksmarker, berättar ledande forskare Hanna Susi i ett pressutskick.
Vid gränszonen mellan jordbruksmark och naturmiljö förändras många faktorer som påverkar växtsjukdomarnas spridning abrupt, såsom jordens näringsämnen och växternas mångfald och täthet. Forskarna märkte att jordbrukets inverkan sträcker sig också till områden som omger åkrarna.
– Överraskande nog hittade vi inte skillnader mellan de på åkrarnas utkanter belägna växtsamhällena och de längre bort belägna naturliga populationerna vad gäller växtmångfalden eller samhällets sammansättning, konstaterar Susi.
Forskarna märkte att ängarna som låg på åkrarnas utkanter hade flera virusarter och växternas artmångfald minskade inte på mängden virusarter i motsats till ängar i naturmiljö. Däremot minskade mångfalden växtarter på virussmittor på båda ängstyperna.
Forskargruppens undersökningar indikerar att lantbruket rör om i mekanismerna, som i naturen reglerar växtsjukdomarnas förekomst.
– Det lönar sig ändå att upprätthålla mångfalden, eftersom växtarternas mångfald minskar på mängden virussmittor på ängarna – oberoende var de är belägna, konstaterar Susi.