Det genomsnittliga priset för arrenderad jordbruksmark i EU steg med en fjärdedel mellan åren 2004 och 2015. Medelarrendet steg med 26 procent från 149 euro per hektar till 189 euro per hektar 2015.
Siffrorna baserar sig på statistik från EU-kommissionen. Enligt kommissionen har arrendepriserna i de gamla EU-15-medlemsländerna stigit från 179 euro per hektar till 221 euro per hektar mellan 2004 och 2015.
I de nya medlemsländerna (förutom Rumänien och Bulgarien) har priserna närapå tredubblats, från 32 euro till 89 euro per hektar. De högsta arrendena betalades 2015 i Nederländerna (860 euro), Danmark (607 euro) och Belgien (332 euro per hektar).
Som en jämförelse kan nämnas att arrenderad jordbruksmark i Finland i medeltal kostade 223 euro per hektar år 2016, enligt statistik från naturresursinstitutet Luke. Prisnivån varierade mellan 350 euro i Egentliga Finland och 98 euro i Kajanaland.
Lokalt betalas skyhöga arrenden
Lokalt betalas skyhöga arrenden, exempelvis upp till 2.700 euro per hektar för markarrenden i Hamburg. De lägsta arrendena betalas i de baltiska länderna där priset varierar mellan 33,50 i Lettland, 43 euro i Estland och 56 euro per hektar i Litauen.
Arrendet varierar dessutom starkt beroende på markanvändningen. För specialodlingar betalas upp till 800 euro per hektar. Medelpriset inom grönsaks- och vinodlingen var åtta gånger högre än arrendet för betesmark (omkring 100 euro).
År 2015 stod den arrenderade marken för 54 procent av den totala jordbruksarealen i EU-28. Markägandet är därmed i minoritet. I EU-15 ökade andelen arrenderad mark mellan 2004 och 2015 med ett par procent.
I de nya EU-länderna var utvecklingen den motsatta. I Rumänien och Bulgarien steg andelen arrenderad mark med 15 procent efter inträdet i EU 2007. Den högsta andelen noteras i Slovakien, där 91 procent av åkermarken odlas på arrende.
Andelen är också hög i Bulgarien (84 procent) samt Frankrike och Malta (82 procent vardera). Den lägsta andelen återfinns i Irland med 19 procent. Också i Portugal (22 procent) och Polen (26 procent) äger de flesta producenter sina åkrar.
Arrenden slukar en stor del av CAP
Kommissionen noterar samtidigt att drygt 27 procent av EU:s totala CAP-stöd försvinner i stigande arrendepriser till icke-jordbrukande markägare. Därmed förlorar jordbrukarna årligen subventioner till ett belopp av 10 miljarder euro.
Enligt EU:s databas för räkenskaper inom jordbruket FADN uppgick EU-gårdarnas medelstorlek till 34 hektar år 2015. Å andra sidan beaktar FADN bara livskraftiga jordbruk som orienterar sin produktion till marknaden.
Statistikcentralen Eurostat, som bokför alla existerande jordbruk i EU, kommer till ett helt annat resultat. Enligt Eurostat var jordbrukens medelstorleken bara 16,6 hektar år 2016.
Enligt FADN finns de största gårdarna i Slovakien med en medelstorleken av 529 hektar. Därefter kommer Tjeckien med 204 hektar och Storbritannien med 158 hektar. De minsta gårdarna finns i medelhavsområdet samt Polen, Slovenien och Rumänien.