Mejerikoncernen Arla har börjat testa nya, uthålliga produktionsmetoder på 24 pilotgårdar i fem europeiska länder. Avsikten är att skaffa erfarenheter av påverkan på miljö och klimat. Parallellt samlas data från kolhalten i marken på 916 ekologiska gårdar.
Mejeriandelslaget Arla Foods samlar in data från 25 arlabönder i Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Danmark, som har anmält sig till testprogrammet. Testgruppen är en blandning av ekologiska och konventionella gårdar med boskap.
Testgårdarna har både betande boskap och inomhussystem. Experter från Arla och den brittiska forsknings- och konsultpartern FAI Farms ska utbilda och vägleda testbönderna med avseende på metoderna.
Gårdarna hjälper till med insamling av data, som sedan utvärderas. Programmet ska ge vägledning om effekterna på jordhälsa, kolinlagring, den biologiska mångfalden, ekosystemen, gårdarnas lönsamhet och ägarnas välbefinnande.
FAI Farms kommer att få tillgång till data från de 24 pilotgårdarna och jordprover från marken på samtliga 916 ekologiska gårdar. Enligt FAI är Arla den största partnern inom forskningen av regenerativa metoder i mjölkproduktionen.
Motsvarande program av samma omfattning har hittills saknats inom mjölkbranschen. Projektet ska ge viktiga kunskaper om hur en övergång till regenerativt jordbruk kan se ut, vilka utmaningar man stöter på och böndernas behov av rådgivning, säger Clare Hill.
Från och med nästa år börjar ekobönderna genomföra egna kontroller för att utvärdera effekterna av olika indikatorer, såsom jordhälsa. Det är i sanning ett jordnära jobb, bland annat utvärderas myllans doft och antalet daggmaskar på en bestämd yta.
Ambitiöst projekt
Arlas mål är att reducera CO2-utsläppen med 30 procent per kilogram mjölk. Projektet är ambitiöst, eftersom målsättningen har tidigarelagts från planerade 2030, till 2028. Dessutom ska gårdarna ställas om till elförsörjning från förnybara källor.
Inom området för djurvälfärd ska antalet dagar som korna går ute på bete utökas från 120 dagar till 150 dagar per år. För att trygga trevnaden, ska alla djur som är över sex månader gamla ha tillgång till en koborste.
Som bondeägt kooperativ är vi väldigt intresserade av alla möjligheter att minska negativ påverkan på mjölkproduktionen och omvänt öka de positiva faktorerna, noterar Arlas styrelsemedlem Janne Hansson i ett pressmeddelande.
Flera av Arlas medlemmar har redan tidigare skaffat erfarenheter av regenerativa produktionsmetoder. Deras entusiasm har sporrat till ett större grepp. Vi startar med ekologiska gårdar och en grupp testgårdar, tillägger han.
Det råder en allmän konsensus kring temat förbättrad jordhälsa och ökad biologisk mångfald som två viktiga hörnstenar i regenerativt jordbruk. Än så länge saknas emellertid en universellt vedertagen definition av begreppet.
Dessutom har få vetenskapliga studier hittills genomförts, som kan ge vägledning om situationen på europeiska mjölkgårdar. Arla vill täppa till denna kunskapslucka genom erfarenheter som våra ägare nu skaffar på gårdarna, framhåller Hansson.