Arla Finland har beräknat kolavtrycket för sina 447 mjölkgårdar. Resultaten ska användas för att kunna sätta in rätt åtgärder på gårdsnivå för att sänka koldioxiutsläppen med 30 procent fram till 2025.
Arla Finland har som första mejeri i Finland räknat ut kolavtrycket för alla sina mjölkgårdar inom Climate Check-klimatkartläggningen som inleddes för ett år sedan. Resultaten presenterades under ett presstillfälle.
– Arla kommer förutom för Finlands del också att beräkna kolavtrycken i de andra nordeuropeiska länder där de har mjölkproducenter. Samtidigt bygger koncernen världens största databank med klimatdata från mejerisektorn, sade Kai Gyllström, vd för Arla Suomi.
Enligt uträkningarna ligger det genomsnittliga kolavtrycket för Arlas mjölkgårdar på 1,03 kg koldioxidekvivalenter per mjölkkilo, vilket är lägre än det genomsnitt på 1,10 kg som Naturresursinstitutet Luke räknat ut för Finland 2019. Det europeiska genomsnittet är 2,5 kg.
– Klimatberäkningarna på mjölkgårdarna är en viktig del av vår väg till kolneutralitet, sade Gyllström.
Kolneutralt fram till 2050
Arla-koncernen har som målsättning att vara kolneutralt fram till 2050. Arla Finland-samarbetsgruppen med 447 mjölkproducenter vill minska kolutsläppen redan nu, säger Ari Hänninen, ordförande för samarbetsgruppen.
– Vårt mål är att varje gård ska minska kolavtrycket från sin mjölkproduktion med 30 procent fram till 2025, sade Hänninen. Genom Climate Check-kartläggningen kan vi planera de bästa åtgärderna för varje gård och följa med utvecklingen.
Hänninen är mjölkproducent vid Maitosuoni Oy som varit med i pilotgruppen där kolavtrycket mättes redan 2019. Han har lyckats sänka koldioxidekvivalenten per mjölkkilo från 1,01 i första mätningen till 0,87 kg i år.
– När vi började hade vi kanske inte så stor vetskap om det här med koldioxidavtryck, men det senaste resultatet visar att vi minskat utsläppet med 14 procent. Det har vi gjort bland annat genom att använda mindre el och bränsle.
Gården producerar dessutom mera egen vall vilket minskar utsläppet från fodertransporterna. Ännu hoppas Hänninen på beslut från regeringen som skulle göra det lönsamt att utnyttja biogas i större skala på gården.
Varierar per gård
Undersökningen utfördes av Envitecpolis Oy i samarbete med mjölkgårdar och rådgivare.
Enligt Senja Arffman, ledande expert på Envitecpolis, kommer i genomsnitt 45 procent av koldioxidavtrycket på mjölkgårdarna från kornas matsmältning, 23 procent från gödsel, 19 procent från foder, 8 procent från energi, 4 procent från bete och 1 procent från frakt.
De exakta förhållandena varierar per gård.
– Mjölkgårdarna har många sätt att minska sitt kolavtryck, säger Arffman. De viktigaste sätten är att påverka produktionsmängd och skördenivåer för fodret, utfodring, biogasframställning av gödsel och energieffektivitet. I framtiden när undersökningsmetoderna utvecklas kommer också kolbindning in i bilden.