Ålands producentförbund har många nya förslag och krav på förtydliganden i sitt utlåtande om vilka åtgärder som ska ingå som Ålands regionala åtgärder i Finlands CAP-strategiplan.
– Men landskapsregeringens förslag till nästa års åländska jordbruksbudget som nu presenterats är helt i linje med finansieringsramen för de två övergångsåren 2021-2022 så där finns inga överraskningar, kommenterar ÅPF:s vd Sue Holmström.
Sitt utlåtande om CAP-strategiplanen, som ersätter Ålands tidigare Landsbygdsutvecklingsprogram, har ÅPF:s styrelse sammanställt på basen av synpunkter från förbundets sex specialutskott. Men både styrelsen och utskotten ser det väldigt svårt att ge ett korrekt utlåtande då förslaget inte innehåller stödsummor för respektive åtgärder.
Samtliga skrivningar i strategiplanen som innehåller ordet bekämpning föreslås ändras till växtskydd samtidigt som förbundet efterlyser åtgärder som uppmuntrar till mera odling av foderspannmål och foderprotein samt höstspannmål.
– Och med tanke på klimatförändringarna är det ytterst viktigt att dikes- och dräneringssystemen hålls rensade och i skick.
Kravet på 50 procent avsalugrödor i förslaget om ersättning för ekologisk produktion föreslås även införas för konventionella gårdar. Dessutom ser ÅPF ”allvarligt” på att målsättningen för att förbättra jordbrukarens position i värdekedjan endast finns med inom punkten rådgivningstjänster.
Investeringsstöden bör ge bra effekt
ÅPF stöder en utveckling mot mera precisionsodling inom jordbruket, men tycker att föreslagna frivilliga komplement i ett basstöd inte sporrar jordbrukarna tillräckligt.
– Risken finns att man i stället väljer de komplement som är billigast.
Investeringsstöd är viktiga, men ÅPF vill att de riktas mot åtgärder som ger en ”bra miljöeffekt för en liten kostnad” i stället för dyra investeringar ”som knappast någon på Åland kommer att satsa på”.
En viktig sak enligt ÅPF är att även spannmål kan godkännas som fånggröda över vintern efter potatis och lök. Vall är bra som fånggröda.
Mekanisk bekämpning borde enligt ÅPF också finnas med bland alternativa växtskyddsmetoder inom trädgårdsodlingen. De är viktiga vid konventionell grönsaks- och potatisodling för att kunna minska på användningen av växtskyddsmedel.
En ny metod som gynnar och skonar rovinsekter föreslås också. ÅPF kräver dessutom att organisk marktäckning på fleråriga växter tas med i programmet.
– Metoden finns i den finska miljöersättningen och lämnar man de åländska odlarna utan detta stöd snedvrider det konkurrensen gentemot finländska odlare.
Feromonfällor nämns som en viktig metod som behöver stödas för att styra mot ett mer behovsanpassat och preciserat växtskydd.
Dyr utrustningen för gödselmyllning
Enligt ÅPF är det bra att även växtodlingsgårdar kan nyttja stödet för att främja cirkulär ekonomi, men det är viktigt att gårdarna även erbjuds investeringsstöd för stallgödsellager.
Dessutom betonas att slangspridning och möjligheten att mylla ner gödsel senast inom 24 timmar bör finns kvar.
– Utrustning för att skära en skåra i åkerns yta samt myllningsutrustning som kopplas till en enhet är ny utrustning för de flesta odlarna. Utrustningen är dessutom en dyr investering, påpekar ÅPF.
Det anses bra att även gårdar som har fastgödsel får söka stödet, men det nuvarande kravet att använda precisionsspridare kan finnas kvar.
I utlåtandet konstateras att många mjölkgårdar har börjat separera flytgödsel, men den här positiva utvecklingen kan bromsas ifall man inte får stöd för den fasta gödseln.
– Och om stödet blir 35 euro per hektar som i riket täcker det inte kostnaderna för gödseltransporten, skriver ÅPF.
Beträffande naturbetesskötsel och riktade insatser på naturbeten påpekas att stödsumman måste vara tillräckligt hög för att åtgärden ska vara intressant. I kostnaderna måste man räkna in både stängsling, tillsyn och det produktionsbortfall som en naturbeteshållning leder till.
– Regelverket kring naturbetesskötsel måste vara klara och enkla för att åtgärden ska vara intressant, skriver ÅPF och tillfogar att ”virtuella stängsel skulle vara intressant vid naturbetesskötsel”.
Inom den ekologiska produktionen vill man ta bort det nuvarande regelverkets krav att minst hälften av gårdens areal måste vara ekologisk.
Risk för snedvriden konkurrenssituation
Svin och fjäderfä borde enligt ÅPF kunna få stöd för djurens välbefinnande. Annars blir det svårt att kunna konkurrera på finska sidan där många uppköpare kräver att man ingått den här åtgärden.
ÅPF protesterar också mot att stöd för djurens betesgång eller utevistelse saknas med motiveringen att kostnaderna för att hålla djur på bete ersätts via åtagandet om skötsel av naturbete.
– Det finns ingen orsak att lyfta bort åtgärden eftersom inte alla djurgårdar söker stöd för skötsel av naturbete och då inte heller blir kompenserade för kostnaderna. Det blir en snedvriden konkurrenssituation då finländska djurgårdar kan erhålla stödet, tycker ÅPF.
Förbundet ställer sig också frågande till kravet på lammkammare för lamm över 2 veckor.
– Lammen 0-2 månader räknas inte med i djurenheterna, men ändå ställs krav som är en kostnad för djurgården.
Viktigt är däremot att värmelampa godkänns för kravet att lamningsboxen ska kunna värmas upp och/eller vara värmeisolerad. Dessutom föreslås en klövverkningspeng för att uppmuntra till bra klövhälsa.
Vill ha precisering: Vad är ny teknik?
ÅPF betonar också vikten av att husdjursförhöjningen som nu tas bort går till djuren genom andra stöd och även ”kompenseras fullt ut”.
– Våra husdjursgårdar har det redan väldigt kämpigt och klarar inte fler inkomstbortfall.
Dessutom efterlyses möjlighet att få stöd för begagnad utrustning om man kan intyga att utrustningen inte under de senaste fem åren inköpts med hjälp av offentliga bidrag.
Viktigt är också att stödet för bevattningsinfrastruktur och maskiner inte minskas eller tas bort.
Dessutom vill ÅPF att enhetspriserna för eget arbete och egna maskiner indexjusteras till dagens verkliga nivå.
En precisering av vad som är stödberättigad ny teknik behövs också.
– Är det ny teknik för Åland eller ny teknik i världen? Är det bara den första som söker stöd för den nya tekniken som får stödet eller de tio första?
Slutligen framhåller ÅPF också att ett stort företag inte ”använder upp alla stödpengarna i budgeten” och föreslår att startstödet till unga jordbrukare delas upp i två nivåer.
Jordbrukare med en omsättning på 10.000 euro skulle då kunna erhålla ett stöd på max 20.000 euro, medan medan en jordbrukare med dubbelt högre omsättning skulle kunna få stöd på 40.000 euro.
Som slutkläm poängteras att det också bör finnas stöd för mera fortlöpande rådgivning och inte enbart för särskilda projekt.