Den avgiftsfria gipsansökan för kustområdet öppnades den 7 juni. Det gäller dock att observera att ansökan för tillfället är öppen endast till slutet av juni. Området för spridningen av gips ökades i år till hela Finlands kustområde och målet är att behandla tiotusentals hektar åker som lämpar sig för gipsspridning på kustområdet.
Orsaken till den snäva tidtabellen är att det logistiskt tar tid att få rätt mängd gips transporterat från Siilinjärvi till rätt mellanlager. Dessutom måste spridningen av gipset koordineras för att undvika onödigt långa transporter av spridningsmaskineriet, så närliggande områden behandlas efter varandra.
Själva gipsspridningen sker huvudsakligen efter tröskningen i år, men om det kommer väldigt många ansökningar eller om det inte logistiskt går att lösas på annat sätt kan det kan vara att spridningen blir av först år 2023. Även om ansökningstiden förlängs efter juni eller öppnas igen i höst sker spridningen först nästa år.
Det är Meriaura Oy som sprider gipset i Åboland och i en del av Västra Nyland, medan Hankkija Oy sköter resten av Nyland och Österbotten.
Odlaren sköter endast bearbetningen efteråt
Gipset och spridningen är gratis och skattefri för odlarna. Det påverkar inte heller jordbrukarstöden på något vis. Den lätta bearbetningen som gipset kräver efter spridningen skall odlarna göra själva. Under bearbetningen kommer gipset i kontakt med jordpartiklarna och börjar inverka direkt.
Enligt resultat från det tidigare projektet SAVE i Savijoki, som rinner ut i Aura å, minskade gipsbehandlingen på avrinningsvattnets grumlighet och fosfor från jordpartiklarna med hälften. Då erosionen minskar blir även mängden kol som avlägsnas från åkern mindre. Effekten håller i sig upp till fem år beroende på jordart.
Gipset beställs via regionförvaltningens e-tjänst som man hittar om man skriver in kipsinlevitys.fi på datorns söktänst. På e-tjänsten kommer det fram vilka åkrar i ens besittning som lämpar sig för gipsspridning.
Om det skulle vara så att inga åkrar man har är lämpliga kommer man inte vidare i tjänsten och då går det inte heller att ansöka om gips. På nätsidan ely-keskus.fi/web/kipsinlevitys finns det också på svenska information, videon samt frågor och svar om gips.
Den 10 juni öppnades det även en avgiftsfri rådgivningstjänst om gips som Pro Agria ansvarar för. Man får ansöka om rådgivning om man har minst 4 hektar åker som lämpar sig för gipsbehandling. Det ingår två timmar rådgivning om vilka åkrar som skulle vara de bästa för gipsspridning och rådgivarna kan även hjälpa till med gipsansökan.
Inverkan syns inte nödvändigtvis
År 2020 spreds det gips på 50 hektar av Joel Rappes åkrar på Olsböle gård i Tenala. Han berättar att han inte har märkt någon skillnad efter spridningen som man med säkerhet skulle kunna säga att har med gipset att göra. Det var främst en åker på 14 hektar som han hade förväntat sig att det skulle vara en tydlig skillnad.
– Jag kan nog ta det på nytt för inte har det hämmat något på åkern i alla fall, kommenterar Rappe.
Niklas Grönroos från NTM-centralen i Egentliga Finland är kontaktperson för Kipsi-projektet (kipsi är gips på finska) i Östra Nyland, Tavastland och Sydöstra Finland. Han förstår bra att odlarna kanske inte ser någon skillnad på åkern efter gipsspridningen.
– Inte ser man om fosforpartiklar har bundit sig, men det betyder inte att det inte miljömässigt skulle ha en inverkan.
Grönroos försäkrar att det är noga undersökt att gipset inte skadar vatten eller åkern på något sätt. Han berättar att olika bearbetningar efter gipsspridningen inte har undersökts så mycket. Nu rekommenderas en lätt bearbetning då det forskats mest kring den men plöjning kunde kanske fungera lika bra.
Enligt Grönroos har han varit i kontakt med odlare som märkt en positiv skillnad i skörden efter en gipsspridning och lyfter särskilt fram potatis- och sockerbetsodlare.
– Efter gipsspridningen har de haft till och med 25 procent mindre rotbrand på sockerbetsåkern. Potatisodlare har varit intresserade av gips för att det inverkar på skalets kvalitet, berättar Niklas Grönroos.