Hur är finländarnas attityder till kooperation och andelslag? Förmår de kooperativa företagen utnyttja sina konkurrensfördelar? Och hur ser unga på andelslag, vet de överhuvudtaget vad kooperationen handlar om? Bland annat dessa frågor diskuterades på seminariet ”Kooperationens framtid” som ordnades i Åbo senaste vecka.
Seminariet ordnades av Finlands svenska andelsförbund som ett led i uppmärksammandet av kooperationen som affärsmodell. De här året är ett internationellt temaår i och med att FN utsett 2005 till Kooperationens år.
Andelsförbundets ordförande Stefan Saaristo lyfte i sin välkomsthälsning fram kooperationens styrka.
– Styrkan ligger i strukturen där medlemmarna äger och styr företaget. Genom den kooperativa medlemsformen, en medlem – en röst, har medlemmarna möjlighet att påverka och delta i verksamheten. Kooperationen förenar oss lokalt, nationellt och globalt.
Saaristo lyfter också fram kooperationens betydelse för landet både som skattebetalare och arbetsgivare. De nio största andelslagen betalade i fjol löner för cirka 3,8 miljarder euro och 808 miljoner i samfundsskatt.
Återbäringen till andelsägarna nådde i fjol en historisk nivå, totalt cirka 1,2 miljarder euro. S-gruppen, OP-gruppen, LokalTapiola och Metsä Group stod för cirka 1 miljard av beloppet.
Okunskap om kooperationen
Finland rankas som väldens mest kooperativa land. Majoriteten av finländarna är medlemmar i ett andelslag. Trots det upplever bara en knapp tredjedel av finländarna att de känner till kooperationen väl.
Det framgår ur en färsk enkätundersökning som Andelslagens centralorganisation Pellervo har gjort. Kunskapsbristen om kooperationen är stor.
Samtidigt tror ändå 68 procent av de som svarat att andelslagen verkar för regionens bästa.
Andelsförbundets vd Kari Huhtala presenterade enkätens resultat för seminariets deltagare. Enkäten som också riktade sig till finlandssvenskar visar att det finns skillnader i attityder mellan språkgrupperna i vissa frågor.
En fråga gäller orsakerna till att man är medlem i ett andelslag. Här betonar de finskspråkiga konkreta ekonomiska fördelar som rabatter och räntan på kapitalet. De svenskspråkiga däremot lyfter fram tjänsterna och goda produkter, och i synnerhet att andelslaget främjar goda saker och att man genom det kan särskilja sig.
Mindre attraktivt som arbetsplats
En annan väsentlig skillnad gäller inställningen till andelslagens attraktionskraft som arbetsplats. Andelslagens attraktionskraft som arbetsplats är klart mindre bland svenskspråkiga än hos andra finländare.
Andelslagen upplevs inte heller som konkurrenskraftiga i sin verksamhet. Mindre än en tredjedel av de svarande anser att andelslagen är konkurrenskraftiga och effektiva.
Okunskapen om kooperationen och ett svagt intresse för andelslagen som arbetsplats är framträdande hos de unga som svarat på enkäten.
För Alice Bjöklöf, vd i Nagu Andelsbank och en av deltagarna i seminariets paneldebatt, är situationen bekant.
– Vi erbjuder vår kunskap, våra produkter och förmåner till kunderna. Värderingarna är också viktiga. Men många kunder vet inte att de är ägare i banken. De vet inte heller hur ägandet fungerar. Man får ibland höra frågan var är aktierna?
Svenskans ställning är viktig
Hon konstaterar att det finns en hel del att göra inom andelsrörelsen för att öka kunskapen om kooperationen.
En annan viktig fråga är svenskans ställning. En fusionsvåg är på gång inom OP-gruppen och det finns en oro att svenskan försvagas eller helt försvinner som förvaltningsspråk då svenskspråkiga banker fusioneras med banker där förvaltningsspråket är finska.
I Österbotten planerar Vasa Andelsbank och Mellersta Österbottens Andelsbank en fusion. Och i Åboland utreder Nagu Andelsbank möjligheterna till en eventuell fusion med nya OP Egentliga Finland som inleder sin verksamhet vid årsskiftet.
Nagu Andelsbank är en avsevärt mindre bank än OP Egentliga Finland där finskan är förvaltningsspråk och dominerande språk inom kundservicen.
Björklöf hoppas att man i fusionsplanerna ser svenskan mera som än möjlighet än som ett problem.
– Vi kämpar vidare, säger hon.
Också när det gäller finländarnas och finlandssvenskarnas bristande kunskap om kooperationen har man orsak att kämpa för en förändring.
Mera information behövs
I seminariet deltog också studerande från Åbo Akademi i en diskussion om hur unga ser på kooperativa företag.
Trots att de själva är bekanta med kooperationen och har erfarenhet av sommarjobb i kooperativa företag ser de ett behov av ökad information om hur kooperationen fungerar.
De efterlyser information i skolorna och i sociala medier. Och vad beträffar grundande av företag hos unga säger de är kunskapen om aktiebolag är betydligt större än kännedomen om andelslag.
Alla är överens om att mera information behövs.
– Vi måste tänka mera på framtiden och de unga. Vi kan bjuda in dem och informera om hur man jobbar i ett andelslag och hur man deltat i beslutsfattandet, säger Tomas Lindfors, vd i Närpes Grönsaker och deltagare i paneldebatten.
Utmärkelsen Årets kooperativa gärning delades också ut vid seminariet. Utmärkelsen går till LokalTapiola Österbotten för bolagets donationskampanj som främjar välmående inom idrotten hos barn och unga. Ett hedersomnämnde delades ut till andelslaget Uudenmaan Ruoka eller Nylands Mat för sitt koncept som förenar livsmedelsproducenter och konsumenter inom samma andelslag.
Lantmännens resa imponerar
Seminariedeltagarna fick också lyssna till Per Lindahls presentation av det svenska lantbrukskooperativet Lantmännen.
Lindahl som är före detta styrelseordförande i Lantmännen berättade om kooperativets färd till en internationell livsmedelskoncern. En presentation som imponerade på åhörarna.
Lantmännen som också gjort landvinningar i Finland, bland annat bageriet Vaasan, K-Maatalous, Raisios foder och Myllyn Paras, har verksamhet i omkring 20 länder och omsätter 6,4 miljarder euro.
Verksamheten i Finland omsätter 755 miljoner och sysselsätter 1.225 anställda. Lantmännen ägs av 17.000 svenska lantbrukare och har 12.000 medarbetare.