Det är viktigt att gårdarna, i synnerhet djurgårdarna skyddar sig mot sjukdomar, säger specialistveterinär Olli Ruoho vid föreningen för djurens hälsa ETT. Han är även ordförande för delegationen för produktionsdjurens välbefinnande.
Olli Ruoho presenterade sjukdomsläget inom husdjurssektorn för SLC:s köttutskott förra veckan. Man borde försöka utgå från att gården som helhet ska vara sjukdomsfri zon.
Orsaken är att det finns smittorisker i dagens jordbruk som vi kanske inte varit vana med från tidigare. Till exempel har gårdarna blivit större, vi har utfodring på nötgårdar med fullfoder, djur överförs från en gård till en annan i kedjeproduktion, och så har de smittosamma djursjukdomarna spridit sig, till exempel med skadedjur. Varmt väder och fuktighet bidrar också till att djursjukdomar sprids.
Dessutom har mycket blivit öppnare, till exempel lösdriftsladugårdar. Även foderlagren kan vara inrättade så att det är lättare för spridare av salmonella som fåglar och gnagare att komma åt dem.
– Med tanke på att vår produktion ska hållas fri från sjukdomar, till exempel salmonella, så kan följderna bli betydande för en gård som drabbas, säger Olli Ruoho. Det blir dryga saneringskostnader och inkomstförluster.
Enligt vår lagstiftning kan vi inte heller använda antibiotika mot salmonella. Om man ändå måste använda mycket antibiotika mot andra smittsamma sjukdomar, till exempel diarré eller luftvägsinfektioner hos unga djur, finns det en risk att resistens mot antibiotika ökar.
Nya sjukdomar hotar från utlandet
Afrikansk svinpest förekommer fortfarande, bland annat i Baltikum och sjukdomen har spridit sig också i Polen nära den tyska gränsen.
Av den anledningen är det viktigt att åtminstone köttprodukter från länder, där afrikansk svinpest förekommer, inte införs i svingårdar.
Också risken för fågelinfluensa ökar på våren. Därför måste allt fjäderfä hållas inne från början av mars till slutet av maj.
Det är viktigt att det här även gäller fjäderfä för hobbyändamål.
Lanserar hälsoklassificering av nötgårdar
Medlemsföretagen inom systemet för uppföljning av nötboskapens hälsovård vill uppmärksamma sina producenter på sjukdomsskyddet på gårdarna. Därför lanserar nötregistret Naseva nu en hälsoklassificering.
Syftet är att uppmärksamma betydelsen av bland annat säkra förflyttningar av djur mellan gårdar och i djurförmedling.
Klassificeringen är vägledande: Man granskar kriterierna och om de uppfylls enligt plats. Det sker automatiskt. Några av kriterierna söks också fram från det senaste veterinärbesöket i Naseva.
Alla klassificeringar enligt produktionsriktning finns på Nasevas öppna sidor, ”Anvisningar och blanketter”.
Klassificeringen påverkar inte slakteriets faktureringspris och ännu inte heller djurtransporten.
Kriterierna medför bland annat mer koll vid det årliga djurhälsovårdsbesöket på gården. Framöver kollar man att smittoskydd, smittospärr, foderhygien och bekämpning av skadedjur är i skick vid besöket.
Det rekommenderas stark att man tar årliga salmonellaprov på gårdar med mjölkproduktion eller med dikor.
– Också klövvård rekommenderas, även för friska djur. För vissa mejerier är det ett av kriterierna för ansvarsfull produktion, som mjölkproducenterna får ett extrapris för.
Ny hälsoapp för nötgårdar
En nyhet är att man kan få information om behandling och medicinering till Naseva med hjälp av appen HealthApp. Den kan laddas ner på ETT:s webbplats och på Facebook.
Med hjälp av den kan man skicka uppgifter om medicinering och läkemedel från ladugården med smartphone eller surfplatta direkt till Naseva, genast efter att behandlingen utförts.
Appen lämpar sig i synnerhet för att skicka eller ta emot information om behandlingar för enskilda djur. Större gruppbehandlingar är fortfarande enklare att meddela direkt i Nasevaregistret.
Appen öppnas på smartphone eller surfplatta via denna länk eller QR-koden.
Nytt verktyg också på svinsidan
– På svinsidan har vi i dag ett verktyg för utvärdering av sjukdomsrisker, säger Olli Ruoho.
– Det heter BioCheck.UGent och det har utvecklats vid Gents universitet i Belgien. Det används i dag i Finland för svin och fjäderfä, och det är möjligt att det kommer att integreras i Naseva på nötsidan.
Systemet har licensierats av ETT och integrerats i svinregistret Sikava. Evira, numera Livsmedelsverket, har bidragit med finansieringen.
Systemet gör en regelbunden utvärdering möjlig, till exempel i samband med den årliga uppdateringen av gårdens hälsovårdsplan.
Kvalitetssystem sedan tidigare
Det nationella kvalitetssystemet inom svinsektorn är känt sedan tidigare, det har varit i kraft sedan 2013. Systemet har inte andra motsvarigheter i Finland och troligtvis inte heller i övriga Europa.
Under ett antal år har frågor om svinens välfärd varit aktuella, de kunde beaktas till exempel i samband med hälsovårdsbesök. Då kunde man ta in djurens välmående som en del av kriterierna, men det här har inte ännu godkänts av livsmedelsverket.
Också hälsoklassificeringen är känd sedan tidigare: Djuren ska vara fria från salmonella, grishosta, svindysenteri, skabb, nyssjuka och virussjukdomen PRRS.
Enligt hälsoklassificeringen ska det dessutom finnas beredskap för sjukdomsriskhantering vid överföring av djur mellan anläggningar.
Salmonellaförekomst ska undersökas regelbundet med avföringsprov.
Kritiska antibiotika, främst sådana, som är avsedda för vård av människor, får inte användas i djurhållningen.
Sjukdomsfond för svingårdar?
Inom svinsektorn överväger man nu att upprätta en egen fond för att täcka finansieringskostnader för sanering av sjukdomsdrabbade gårdar.
Kostnader för sanering av exempelvis salmonella, i synnerhet i griskedjan, är väldigt höga vilket har fått försäkringsbolagen att höja gruppförsäkringspremierna avsevärt.
Några av dem har till och med övervägt att avsluta försäkringen.
För gården att tänka på
Men vad ska den enskilda gården i vilket fall som helst tänka på till vardags?
– En stor del av smittan kommer från miljön med fåglar och gnagare, påminner Olli Ruoho om. Det skulle gälla att hålla den så kallade biosäkerheten i skick. Man bör till exempel kolla att foderlager och spannmålslager är fria från gnagare och upprätthålla kontinuerlig skadedjursbekämpning. Det är också viktigt att det finns en smittospärr vid ladugården, så att den som kommer på besök tar skyddskläder och skodon på sig och tvättar händer. En viktig sak är även att meddela i förväg om det finns tecken på någon smittosam sjukdom på gården, till exempel när seminören är på väg.
På nötgårdar är det ofta foderlagret eller utfodringen som utgör de svaga punkterna. Man bör kolla utfodringssystemet och foderlagret regelbundet och ta bort gammalt outtaget foder och foderrester, säger Olli Ruoho.