Lpx 124842
Initiativet för alternativ till kemiska bekämpningsmedel i jordbruket har undertecknats i Paris av 24 forskningsinstitut i 16 europeiska länder. Finland representeras av Naturresursinstitutet Luke. FOTO: Landpixel
Jordbruk EU

Kemikaliefritt växtskydd
ska avlösa gamla preparat

Ett gemensamt europeiskt intiativ för alternativ till kemiska bekämpningsmedel har undertecknats i Paris. Målet är att rikta finansieringen av forskning till utveckling av växtskydd utan kemiska preparat.

Initiativet ”Towards Chemical Pesticide-free Agriculture” betonar betydelsen av forskning i riktning mot kemikaliefria växtskyddsmetoder. Avsikten är att styra finansieringen av den europeiska forskningen i denna riktning.

Initiativet undertecknades nyligen av 24 forskningsinstitut i 16 europeiska länder. Finland representeras av Naturresursinstitutet Luke. Målet är en vetenskaplig färdplan som en del av EU-kommissionens nya gröna giv och strategin ”från jord till bord”.

Genom strategin försöker EU minska jordbrukets negativa effekter genom att bland annat öka den ekologiska odlingens andel. Förändringen inom jordbruket tar tid och tarvar politisk styrning, konstaterar Sari Autio vid Luke.

Autio är forskningschef vid det ekologiska forskningsinstitutet och har deltagit i beredningen av initiativet. Hon anser att matproduktionens uthållighet kan förbättras om resurser för jordbruksforskningen långsiktigt riktas till nya program.

Konsumenterna kräver mer matsäkerhet och miljöeffekter. Programmen ska resultera i information för utveckling av ekologiska och agroekologiska odlingsmetoder samt rådgivning och utbildning av jordbrukare.

Naturresursinstitutet Luke ska gå i spetsen för denna jordbruksforskning. Vi vill vara med och ta fram nya övergripande odlingsmetoder som är lönsamma för jordbrukare, säger Lukes administrativa chef Ilkka P. Laurila.

Syftet är att främja växthälsan genom hållbara växtsorter, växtföljd och balans mellan näringsämnen tillägger Laurila, som har undertecknat initiativet för Naturresursinstitutets räkning.

Växterna anpassas till ett förändrat klimat

Klimatförändringarna ökar hotet av skadegörare som anpassar sig till föränderliga förhållanden. Växtförädlingen ska inte enbart öka växternas tolerans mot skadegörare. Växterna ska också anpassas till föränderliga klimatförhållanden.

Det gäller att förstå de olika grödornas ömsesidiga växelverkningar, mångfald och mekanismer ekosystemet ute på åkern. Samtidigt ökar behovet av biologiska växtskyddsmedel eftersom utbudet ännu är litet.

En förändring i systemet mot ett kemikaliefritt växtskydd berör flera sektorer i samhället. Därutöver behövs forskning i omställningens samhälleliga effekter och effekter på miljön, ekonomin och den internationella handeln, säger Sari Autio.