Röjning av ungskog är en viktig del av skogsvården för att man ska få bästa möjliga avkastning ur skogen. Röjningsarbetet kostar en hel del, men trots det är det få skogsägare som väljer att röja sin skog själva.
Niklas Westerlund, skogsexpert vid Metsä Group, säger att det har blivit allt vanligare att röjningsarbetet läggs ut på entreprenad till företag.
– Tidigare var det vanligt att skogsägarna själva skötte röjningen. Men så är det inte längre, de flesta låter en entreprenör utföra röjningsarbetet, säger Westerlund.
Så är också fallet när det gäller röjningen av Nagubon Dan Lindbergs skogsskiften. Han har enbart goda erfarenheter av att låta andra sköta jobbet.
– Tidsbrist gör att jag hellre låter någon annan utföra arbetet, och det har fungerat bra, säger Lindberg.
Naturlig del av skogsbruket
Lindberg ser röjningen som en naturlig del av skogsbruket.
– Det handlar om normal skogsvård. Blir skogen bra skött så växer den bättre, växer det för tätt blir det inte till något.
Han brukar kontakta Niklas Westerlund när det blir dags att röja. Westerlund som jobbar med virkesuppköp och skogsvård hos Metsä Group ser sedan till att jobbet blir gjort.
Den här gången handlar det om röjning av plantskog på Lindbergs skogsskifte på ön Kirjais. Det är ett av flera röjningsprojekt som Metsä Group har på gång i Väståboland som är Westerlunds ansvarsområde.
På det aktuella skogsskiftet i Kirjais växer granar och tallar som i snitt är över tre meter höga. De är omgivna av sly och tät ung björkskog. På vissa områden har björkarna redan hunnit ta över och vuxit sig högre än granarna och tallarna.
Tät björkskog inget problem för röjare
Men det täta björkbeståndet bekymrar inte skogsarbetarna Aleksi Savolainen och Julius Englund som utför röjningsarbetet. De har röjt skog i många år och är vana att hantera röjningssågen. Arbetet löper smidigt.
– För oss är björkarna inget problem. Vi är vana vid att de växer tätt. Det brukar se likadant ut på de flesta skogsskiften där vi röjer, säger Savolainen.
Båda jobbar i Pargasföretaget Metsäpalvelu Oy Jarmo Mutka som anlitats av Metsä Group för uppdraget.
Efter några instruktioner av Niklas Westerlund fortsätter röjningsarbetet i ungskogen. Målet är att uppnå en täthet av granar och tallar på 1.800-2.000 träd per hektar.
Alla björkar fälls inte på skiftet. En del lämnas orörda enligt de senaste rekommendationerna inom skogsvården.
– Numera lämnar man kvar en viss mängd björk. Då får man blandskog som gynnar den biologiska mångfalden, säger Westerlund.
På en hektar granskog rekommenderas att andelen björkskog ska vara cirka tio procent.
Statsstöd kan fås för röjningsarbeten
Skogsägaren kan få statsstöd för röjningen av ungskog förutsatt att vissa kriterier uppfylls.
– Stödet ges som en morot för att uppmuntra skogsägarna att sköta sin skog, säger Westerlund.
Röjningen av ungskog utförs vanligtvis i tre skeden. Första skedet kallas slyröjning eller tidig röjning och utförs cirka fem år efter att skogen planterats. Här är statsstödet 160 euro per hektar.
Westerlund rekommenderar också att man redan innan den första röjningen trampar ner gräset som växer runt plantorna. Det görs för att plantorna inte ska kvävas eller stanna i växten. Då det höga gräset trampats ner får plantorna ljus från solen och växer bättre.
– Det här brukar man göra i juli och augusti, säger Westerlund.
Andra skedet handlar om plantskogsröjning eller vård av ung plantskog. Den röjningen görs när plantorna vuxit flera meter. För att man ska få statsstödet som är 230 euro/hektar förutsätts att trädbeståndet på skogsskiftet i snitt är minst tre meter högt.
Röjningens tredje skede brukar kallas för den första gallringen av ungskog. Här har träden hunnit växa till sig ordentligt. Statsstödet för den här typen av röjning är 450 euro/hektar, men förutsätter att vissa kriterier uppfylls gällande skogen. Bland annat får trädstammarna inte vara för grova, de får vara högst 16 centimeter i diameter på 1,3 meters höjd.
Stöden täcker en tredjedel av kostnaderna
Westerlund påpekar att statsstödet beviljas med en viss tidsintervall, det vill säga man får inte stödet automatiskt för alla röjningsskeden.
– Efter att man beviljats statsstöd måste det gå minst tio år innan man kan ansöka om stöd för följande röjning.
Enligt Westerlund täcker stöden cirka en tredjedel av kostnaderna för röjningsarbetena.
Han säger att det är en stor investering att sköta sin skog då en del av inkomsterna från skogen går till planteringar, röjningsarbeten och gallringar.
– Men folk sköter överlag sina skogar bra. Och i längden lönar det sig att utföra röjningsarbetena. Det gör att skogen växer bättre och ger större avkastning, säger Westerlund.