För åtta år sedan startade den nu 26-åriga Fredrika Rundberg ekologiska hönsfarmen Glada Hönan sedan hon vunnit guld i det åländska näringslivets kampanj för unga företagare. Och trots att hönsen ingalunda värper guldägg så har hon nu skaffat ännu fler värphöns som dessutom fått flytta in i något som mest liknar sprätthönors femstjärniga lyxhotell.
– Men mest satsar jag nog på hönsen för att visa att man kan göra så här och att allt här i livet inte behöver handla om profit, poängterar Fredrika.
Som 18-åring var hon elev i Ålands lyceum när företagarnas organisation under ett helt läsår hade en kampanj för att lära ungdomar att bli företagare. Hennes företagsidé Glada Hönan belönades som den allra bästa och Fredrika skaffade sina första ekologiska höns från hönsgården Kyheröisen kanala i Marttila (St Mårtens) mellan Åbo och Salo.
Under ett mellanår har hon också tillsammans med föräldrarna Saritta och Kalle Rundberg hemma i köket kläckt ekologiska åländska värphöns från Cecilia Perssons Skimra Gård i Hammarland.
– Men med de höns som vi har nu av rasen vit och brun Hyline kan man inte själv ruva fram nya kycklingar. Den rasen är helt avlad för att värpa så mycket som möjligt.
Mjukstart för alla varje morgon
Till vardags jobbar Fredrika heltid på café Bagarstugan i Mariehamn och har på det sättet en tryggad ekonomi. Hon medger utan omsvep att hon inte skulle klara av att sköta sina drygt 100 höns utan föräldrarnas hjälp.
Arbetsfördelningen är klar. Fredrika ger hönsen en mjukstart på morgonen genom att tända ”lilla lampan” i hönshuset och mata dem första gången innan hon ger sig iväg till jobbet.
– För oss som är pensionärer är det skönt att inte tvingas stiga upp tidigt på morgonen, konstaterar mamma Saritta, som senare på förmiddagen tillsammans med maken Kalle ser efter att det finns tillräckligt med kraftfoder och vatten i foderautomaterna.
På eftermiddagen plockar de sedan varje dag minst 95 ägg från den 99 hönsen.
– Hönsen är otroligt duktiga, berömmer Saritta.
Hennes mamma hade höns när hon växte upp som barn i Lielax i Pargas.
– Fast på den tiden var det ju ingen som pratade om ekologiskt eller konventionellt.
framkanten.
Ekologiska kycklingar svåra att få tag på
Glada Hönans nuvarande värphöns kommer också från Kyheröisen kanala utanför Salo. Hönseriet föder upp värphöns och har partileveranser av ägg över hela södra och mellersta Finland.
Det handlar om konventionell äggproduktion, men kycklingkullar som matas med ekologiskt foder kan enligt det nuvarande finländska regelverket ändå klassas som ekohöns.
– Reglerna för ekologiskt skärps hela tiden och det är förstås bra. Men det var på vippen att landskapsregeringens lantbruksinspektör Tina Danielsson inte skulle ha godkänt vår senaste kull som ekohöns, berättar Fredrika.
”Äkta” ekologiska kycklingar är svåra att få tag på och de kostar också så mycket att det blir svårt att få lönsamhet.
– Redan nu tycker många att äggen är dyra när de kostar 40 cent per styck. Men billigare kan man inte sälja om man också ska få en liten vinst eftersom det ekologiska fodret är dyrare, förklarar Saritta.
REKO-träffar med glada människor
Glada Hönan köper spannmål och kli från Mats Häggbloms Germundö Gård och Överängs kvarn i Saltvik. Dessutom blandas kalksten i fodret.
Ibland kan de också få morötter från Odlarringen, som är de ekologiska odlarnas säljorganisation på Åland.
Äggen levereras mestadels inom den åländska REKO-ringen med leverans varje torsdag på hotell- och restaurangskolans parkering i Mariehamn.
– Det är så roligt när man får träffa glada människor som har samma mål, tycker Saritta Rundberg som sköter leveranserna om dottern är förhindrad.
– Ibland händer det också att kunder hämtar äggen direkt från gården och har med sig äggkartonger för återanvändning. De kan till och med ha med sig gamla äggskal som vi då krossar och blandar i fodret.
Undviker fukt och mögel
En eldriven flakbil ute på gårdstunet och många andra maskiner vittnar om att Kalle Rundberg är en mångsysslande tusenkonstnär. Det flyttbara nya hönshuset som togs i bruk i somras bär syn för sägen.
Hönsen ser också självsäkert stolta ut där de sprättar omkring i det decimeterhöga kutterspånet i en ombyggd lastcontainer med isolerade tak och väggar. Till och med golvet är isolerat.
– Hönsen går ju barfota, påpekar Kalle.
Innertaket är försett med långa lysrör och dessutom finns färdigt dragna kablar för solpaneler som värmer på vintern och sköter luftkonditioneringen så att det sommartid inte blir för hett inomhus.
Innerväggarna är klädda med korrugerad plåt. Hönshuset kan därför tvättas med högtrycksspruta och eftersom dörren i den ena gaveln inte har någon tröskel går det behändigt att tömma bort tvättvattnet genom att Kalle med sin hjullastare lyfter upp vagnens andra ände.
– Men isoleringen ska alltid finnas på utsidan så att det inte bildas fukt och mögel inomhus, förklarar han.
Matens kretslopp och cirkulära ekonomin
Hela familjen betonar att människor mår bra av att umgås med djur och hönsen är inget undantag i det fallet.
– Hönor kan ha väldigt olika personligheter och är inte alls så dumma som många tror, försäkrar Saritta Rundberg.
Och när familjens höns efter ungefär ett och ett halvt års idogt pickande och många hundra ”hole-in-one” har nått livets slutskede blir de en del av livsmedlens kretslopp och dagens trendiga cirkulära ekonomi.
Hönorna nackas, slaktas och placeras i frysboxar inför årets kommande middagar med höna på menyn.
– Första gången var det svårt. Då hade vi ännu haft så få höns att alla hade namn. Då fick de nog ligga många veckor i frysen innan vi åt upp den första.