Lantrådet Katrin Sjögren som är den åländska landskapsregeringens chef var en av många gratulanter när Världsnaturfonden WWF i måndags överlämnade sitt nationella pris till Ulla och Tage Eriksson som ”Östersjöns miljövänligaste jordbrukare” i Finland.
– Hoppas det här inspirerar också andra jordbrukare att försöka minska näringsläckaget till havet. Varje dike som mynnar ut i havet borde ha en sedimenteringsdamm, tycker vinnarna.
De tog den 1 januari 1982 över Hammarudda gård i Jomala efter Ullas föräldrar Uno och Sara Hambrudd.
Redan långt innan det fanns möjligheter till bidrag för miljösatsningar började de gräva ut dammar i anslutning till gårdens utfallsdiken. De första dammarna var främst avsedda för bevattning, men numera har Hammarudda också tre multifunktionella dammar som fungerar både som sedimenterings- och bevattningsdammar samtidigt som de stimulerar biologisk mångfald.
I en av dammarna odlas dessutom kräftor för eget bruk. Den jaktintresserade familjen sysslar också med viltvård och erbjuder gästjakt.
I jordbrukarkretsar är Tage dock framför allt känd för att ha varit vd och ordförande för Ålands Producentförbund. Under flera år satt han också i SLC:s styrelse.
Enastående betesmarker
med höga naturvärden
“Det uppfinningsrika bondparet” som Ulla och Tage kallas i WWF Finlands pressmeddelande driver nu gården tillsammans med sonen John, som småningom ska ta över.
Gårdens totala areal är 360 hektar varav 34,5 ha är ekologiskt odlad mark, 92 ha naturbeten och 160 ha skog. Till helheten hör också bolaget Hammarudda såg, som startade 2016.
Ulla och Kimitofödda Tage är båda utbildade agrologer från Högre svenska lantbruksläroverket Skuffis i Åbo. Genom åren har de målmedvetet utökat andelen naturbeten på Hammarudda och numera är gräsbaserad produktion av nötkött gårdens huvudinriktning.
– Gårdens jordmån är extremt stenbunden och näringsfattig och passar bättre som betesmark än för intensiv växtodling. Eftersom gården ligger precis intill Ålands hav blir träden lätt ganska krokiga och sneda, medan naturbeten skapar en fin och tilltalande miljö, påpekar Ulla.
Många av Hammaruddas enastående betes- och kulturmarker är klassade som naturbeten med höga naturvärden och består av ängar, strandängar, skogsbeten, hagmarker och lövängar.
Artrika habitat och
ökad biodiversitet
Hammarudda strävar efter en hög självförsörjningsgrad av jordbruksinsatser. De 38 dikorna föds upp enligt ekologiska principer. På grund av det byråkratiska regelverket får köttet ändå inte kallas ekologiskt.
– Men Herefordkornas bete på naturbeten är en förutsättning för det rika växt- och djurlivet även runt omkring Hammarudda och skapar en extra gynnsam miljö för artrika habitat och ökad biodiversitet.
Hammaruddas köttproduktion baseras enbart på gräs eftersom djuren går på naturbeten från maj till september och vintertid endast äter hö och ensilage.
Dammarna blev gårdens räddning
Dammarna som grävts ut längs gårdens största utfallsdike är viktiga utjämnare av vattencyklarna samtidigt som de utgör buffertar för näringsämnen.
Dammarna har också visat sig vara ett viktigt verktyg för att gardera sig mot klimatförändringen.
– Under den extremt torra sommaren i fjol blev dammarna räddningen för hela gårdens verksamhet fast vi då på grund av foderbrist tvingades sluta med vår ekologiska fåruppfödning.
Tång från havet blir
näring på åkrarna
WWF Finlands skyddsexpert Jenny Jyrkänkallio-Mikkola betecknar Hammaruddas vattenskyddsåtgärder som ett ”fantastiskt exempel” på hur man samtidigt skyddar Östersjön även när man skyddar sjöar och vattendrag inne i landet.
– På Åland är detta speciellt konkret då Östersjön ligger nära till i alla väderstreck och alla bäckar rinner direkt ut i Östersjön, påpekar Jyrkänkallio-Mikkola.
Att familjen Erikssons Hammarudda i år vann odlartävlingen i Finland berodde enligt WWF inte enbart på deras vattenskyddsåtgärder utan ”även på innovation”.
– Till exempel återvinner de näringsämnen från Östersjön genom att samla upp blåstång som sköljts upp på stranden och använda den som jordförbättringsmedel och näringstillskott på sina åkrar.
Också arbetet för att främja naturens mångfald fick beröm av WWF:s jury.
Hederspris till Ingå och Nina Långstedt
Utöver vinnarna på Åland ger WWF Finland i år också ett hedersomnämnande och penningpris till Nina Långstedt på Krämars gård i Ingå.
– Gårdens två våtmarker, skyddszoner och mångartade fånggrödor dämpar avrinningen av näringsämnen och jordmaterial. Långstedt utvecklar också kontinuerligt jordbruksverksamheten på sin gård för att bli mer miljövänlig, motiverar WWF.