Landskapsregeringen har beviljat det kommunala bolaget Svinryggens Deponi Ab ett investeringsstöd på 800.000 euro för att bygga en anläggning som från hushålls- och slaktavfall producerar både biogas och biogödsel.
Avfallsbolaget som till över 90 procent ägs av Mariehamns stad och Jomala kommun har redan planerna klara för biogasanläggningen så att den kan stå klar 18 månader efter byggstart.
– Men vi gör ingenting förrän besvärstiden mot landskapsregeringens stödbeslut har gått ut, förklarar Svinryggens styrelseordförande Tage Eriksson.
Som styrelseordförande för Ålands Producentförbund var Eriksson med om att i ÅPF:s regi ta fram Ålands hållbara livsmedelsstrategi där cirkulär ekonomi är en av hörnstenarna. Nu är man på väg att knyta ihop säcken.
Eriksson pekar på att exempelvis fosfor är en ändlig resurs som det är viktigt att återanvända. Han berättar att jordbrukare omkring den planerade biogasanläggningen redan visat stort intresse för den biogödsel som blir en sidoprodukt vid framställningen av biogas.
– Vi hade ett möte med jordbrukare från västra Jomala och Hammarland. När de hörde att anläggningen inte tar emot slam som innehåller rester av tungmetaller från avloppsreningsverk fanns ett genuint intresse för biogödseln. Flera odlare har redan tecknat intentionsavtal.
Enligt Tage Eriksson passar biogödselns konsistens för vanliga fastgödselspridare.
Hushållsavfall och slaktrester
Svinryggens Deponi ligger drygt tio kilometer från Mariehamn och biogasanläggningen planeras för att med hjälp av torr rötning framställa biogas och biogödsel från drygt 300.000 ton avfall.
Mest handlar det om bioavfall från hushåll, men anläggningen kommer också att ta emot slaktavfall och död fisk. Däremot inte fiskrens från de åländska fiskodlingarna.
– De får betalt för att skicka fiskrenset bort från Åland och vill därför inte sända det till oss.
Priset för avlämnat bioavfall beräknas bli 130 euro per ton. Men efter tio år ska biogasanläggningen ha betalat sig själv och då får avfallet lämnas gratis.
Självförsörjande på el
Anläggningen ska kunna producera 300.000 liter biobränsle per år. Det betyder att det i första skedet blir ett stort överskott på biogas eftersom det ännu inte finns fordon som drivs med biogas på Åland.
– Ingen på Åland har köpt gasdrivna bilar eftersom det inte funnits biogas, konstaterar Tage Eriksson.
Meningen är att deponins egna fordon ska drivas med biogas och alla som har ärenden till anläggningen får förstås också möjlighet att tanka biobränsle. Även jordbrukare kan enligt Tage Eriksson tänkas använda biogas, men då måste det finnas möjlighet att frakta biogasen med tank ut till gårdarna.
Deponin kan också producera elektricitet med hjälp av biogas.