För ett år sedan bidrog den mycket blöta hösten till att arealen för höstgrödor minskade mycket. Men nu är det ypperliga förhållanden i Österbotten för sådd. En av de som nu är i full gång med arbetet på åkern är Fredrik Grannas i Vörå.
– Det är väldigt fina förhållanden just nu och det påminner om senaste vår. Såbädden är torr, men det finns ändå fukt i marken. Så förutsättningar finns – men det är mycket som ska gå rätt för att lyckas med skörden nästa år, säger Grannas, spannmålsodlare i Rejpelt i Vörå och tillika ombudsman för ÖSP.
De senaste åren har han gått in för odling av höstgrödor och i år blir det höstvete som sås på fyra hektar. Grannas ser det också som ett sätt för att sprida riskerna.
– För det andra får jag en gröda som täcker marken och med höstgrödor underlättar det att nå kravet på 33 procent växttäcke vintertid.
Resultaten med höstgrödor varierar för honom. Förra året när han också sådde höstvete var förhållandena helt annorlunda. Det regnade mycket den hösten och till på köpet kom vintern snabbt.
– Därefter kom värmen snabbt i våras följt av nätter med minusgrader. Växten klarade inte av de starka övergångarna från olika årstider så övervintringen misslyckades. Det är i alla fall min egen teori, berättar Grannas.
Lär sig kontinuerligt
Han menar att han lärde sig mycket efter senaste försök. I maj funderade han om han alls skulle gödsla skiftet på grund av att växtligheten såg dålig ut.
– Men jag övergödslade och ångrar att jag inte vågade ta beslut om att ta upp det och så något annat i stället. Det borde jag ha gjort och i framtiden kommer jag vara mer kritisk till hur det ser ut, säger han.
Trots att det är mer risker att misslyckas med höst- jämfört med vårgrödor, tycker Grannas om att prova på. Nu hoppas han på fortsatt uppehåll och hösten får gärna vara mild så att växten börjar ta fart. Men han vill samtidigt inte ha det för varmt så att växten blir för lång.
– Därefter får det gärna komma en bra vinter med snö som täcker grödorna. Det är alltid risk för för att övervintringen misslyckas, men går allt bra kan skördarna av höstgrödor bli mycket bra. Man får också en ny chans på våren om man märker att övervintringen har misslyckats, det vill säga det är möjligt att så något annat, förklarar han.
Grannas brukar odla höstråg, men i år var priset för ett kontrakt inte tillräckligt lockande vid tidpunkten då beslut skulle tas.
– Råg anser jag ska odlas på kontrakt delvis eftersom merparten levereras till livsmedelsindustrin. Höstvete duger också till foder om livsmedelskvalitet inte uppnås och på så sätt har jag mer valmöjligheter med höstvete.
Något som grämer många spannmålsodlare för tillfället är de överraskande mycket låga priserna, som på spannmål den här veckan för många spannmålsslag är under 170 euro tonnet. Inte många kunde förutspå att priserna skulle sjunka så snabbt sedan början av året.
– Jag själv trodde att åtminstone sommarens prisnivåer skulle hålla till hösten, men där hade jag fel. Det innebär att vi nu är kvar i en situation med mycket höga kostnader och låga spannmålspriser. Grovt räknat har vi nu samma pris som för några år sedan medan kostnaderna är rejält högre.
– Det står klart att vi måste få en höjning av priserna för att det ska vara lönsamt att odla och satsa på jordbruket, säger han.
Större andel på kontrakt
I egenskap av ombudsman för ÖSP skulle han gärna se att fler odlare ingår kontrakt för en del av spannmålsskörden. Det hade gynnat många i år.
– Med facit på hand borde man ha kontrakterat hela skörden tidigare i år. Så är det inte alltid, men så blev det nu. Då var priserna rejält över 200 euro tonnet och med dagens priser kan det vara skillnaden mellan vinst och förlust för årets odling.
Det finns en risk med att kontraktera en del av skörden. Priserna kan stiga, men de kan också sjunka. Det handlar om en prissäkring.
– Jag ser det som positivt att man vet priset för en del av skörden redan på våren. Men man ska inte heller teckna ett pris som inte täcker de egna kostnaderna. Att veta kostnaderna för odlingen utifrån den egna gårdens premisser är mycket viktigt.
Grannas tror att intresset för höstgrödor kommer att öka i framtiden. Något som bidrar till det är höstarna har blivit gynnsammare.
– På pappas eller farfars aktiva tid som jordbrukare skulle det inte ha gått att odla höstvete. Däremot har höstråg odlats i alla tider. Det är helt enkelt bättre förutsättningar i dagens läge. CAP-kravet och miljösystemet för växttäcke vintertid ökar säkerligen också intresset som också kan bli större i år när vädret har varit så här gynnsamt, åtminstone i vårt landskap, säger han.