YA:s rektor: Vi satsar på effektivering och efterlyser mera samarbete mellan skolorna

Yrkesakademin i Österbotten har, liksom yrkesutbildningen i stort, drabbats hårt av nedskärningar. Enligt rektor Anne Levonen-Villför har detta lett till nytänk vid skolan, med fokus på att effektivera verksamheten, synas mer i samhället, nå nya samarbetsparter och fördjupa samarbetet mellan skolorna.

Yrkesutbildningen i Finland har under de senaste åren utsatts för omfattande nedskärningar.

– Nedskärningarna syns tydligt inom yrkesutbildningen. Förra året skar undervisnings- och kulturministeriet ner med 120 miljoner euro, säger Anne Levonen-Villför, rektor för Yrkesakademin i Österbotten.

Enligt henne innebär detta att skolorna måste se över vilka utbildningar de har råd att upprätthålla och hur resurserna ska prioriteras.

– På YA har vi startat ett tvåårigt projekt där vi synar hur verksamheten kunde effektiveras. Under projektets gång har vi diskuterat och kommit fram till att vi har råd med skoljordbruket, men att det krävs effektivare arbetssätt och modernisering för att vi skall kunna fortsätta.

Skoljordbruket effektiveras

YA:s skoljordbruk omfattar cirka 120 hektar åkermark, 50 dikor och 320 slaktsvinplatser. För att hålla utbildningen på önskad nivå går man nu in för en optimering av verksamheten.

– Vi kommer att tredubbla antalet svin och öka antalet köttkor. På odlingssidan testar vi nya grödor. De senaste åren har vi till exempel odlat sockerbetor med bra resultat, berättar Levonen-Villför.

Ett skoljordbruk är enligt henne i praktiken omöjligt att driva med vinst eftersom personalkostnaderna är omfattande. Målsättningen är ändå att minska underskottet. Här handlar det inte enbart om effektivering, utan också om att hitta nya samarbetsparter.

– Vi har diskuterat möjligheten att, i stället för att själva modernisera maskinparken, ingå samarbete med företag. Då kunde vi låna in maskiner och samtidigt marknadsföra deras produkter för blivande lantbrukare medan studerandena får tillgång till den senaste tekniken.

Fördjupat samarbete med Axxell och Optima

Levonen-Villför betonar att lantbruksskolorna på riksnivå genom ett tätare samarbete även kunde göra mer för att öka ungas intresse för de gröna näringarna. Hon nämner ett nytt åttaårigt försök som initierats av undervisnings- och kulturministeriet och som handlar om verksamhetsstyrning.

– Både YA och Optima deltar, och vi har redan ett mycket gott samarbete med Axxell. Genom ökat samarbete i stället för konkurrens undviker vi också överlappningar.

Som ett exempel har trädgårdsutbildningen upphört i Vasa till följd av nedskärningarna, medan den fortsätter vid Axxell, där YA nu går in som samarbetspartner.

– Inom kort startar en läroavtalsgrupp för trädgårdsmästarutbildning i södra Finland, där även studerande från Österbotten kommer att delta, vilket är fint.

Levonen-Villför lyfter också fram vikten av att gemensamt synliggöra och marknadsföra den svenskspråkiga naturbruksutbildningen på riksnivå, inte minst med tanke på det rådande världsläget och Finlands geografiska läge.

– Lantbruksutbildningen är mycket viktig ur ett försörjningsberedskapsperspektiv, om vi även i framtiden skall kunna vara så självförsörjande som möjligt

Lantbruket ligger i tiden

YA har även själv börjar satsa allt mer på marknadsföring och sociala medier, vilket enligt Levonen-Villför lett till ett ökat intresse bland unga. Skogsutbildningen är fortsatt populär och på skogsmaskinsförarlinjen finns det fler sökande än nybörjarplatser.

– Också antalet förstaårsstuderande på lantbruksutbildningen har ökat. I fjol höstas fyllde vi alla våra platser på lantbrukssidan, och förhoppningsvis håller den positiva trenden i sig även nästa höst.

Marknadsföringen i grundskolorna är likaså viktig. Samtliga niondeklassister i Vasaregionen besöker YA årligen och får ta del av både lantbruks- och skogsbruksutbildningen. Under besöken informeras eleverna också om att man inte behöver äga mark eller komma från ett lantbrukarhem för att studera vid skolan, och idagsläget har en del av YA:s studerande stadsbakgrund.

– Personligen tror jag att många unga är intresserade av självförsörjningsfrågor och den gröna omställningen, vilket gör lantbruket attraktivt. Samtidigt finns det en trend mot mer praktiska och fysiska yrken – som att bruka jorden.