Opinion
Niornas Dag 1 webben
Josefina Ståhl och Amadeus Sand, till höger, går andra året på landsbygdsföretagarlinjen vid Yrkesakademin i Österbotten i Vasa. För dem råder ingen tvekan om att valet av studier och framtida yrke som lantbrukare skulle vara det rätta. Till vänster klasskompisen Herman Björknäs.
Jordbruk Landsbygdsnäringar Tema

Lantbruksstudier ofta en självklarhet för lantbrukarbarn

TEXT: Cia Hemming

carina.hemming@gmail.com

FOTO: Cia Hemming

När Yrkesakademin i Österbotten (YA) i höstas ordnade evenemanget Niornas dag på Campus Kungsgården i Vasa, fick nejdens niondeklassare bland annat möjlighet att bekanta sig med YA:s naturbrukslinjer. 

Andraårsstuderande Josefina Ståhl och Amadeus Sand var några av dem som presenterade landsbygdsföretagarlinjen för eleverna, medan Linus Teir och Dennis Sand från Närpes högstadieskola fanns bland besökarna.

Amadeus Sand tyckte det var roligt att få dela med sig av hur det är att studera lantbruk vid YA åt niondeklassarna.

– För mig var det ganska självklart att söka hit, berättar han. Jag är uppvuxen på en spannmålsgård, men det behöver man inte vara. Man behöver ingen erfarenhet överhuvudtaget för att söka till landsbygdsföretagare, det är en grundexamen.

När Amadeus valde studieplats funderade han lite på Optima Lannäslund och lite på att söka till gymnasiet och läsa lantbruk på distans. Till slut blev det kombistudier vid YA som ger behörighet att vidareutbilda sig till agrolog och agronom ifall man vill det, och han är mer än nöjd med sitt val: 

– Studierna på YA är bättre än vad jag förväntade mig. Vi får lära oss från grunden och har allt från teori med växtodling och växtskydd till praktiskt arbete på åkrarna och med kor och grisar. 

– Det är roligt här och tiden går snabbt, intygar han. Det är också roligt att få vara med kompisar som tycker om samma saker som en själv. 

För Amadeus har det har varit en stor frihet att få växa upp på ett lantbruk och fördelar han uppskattar med sitt framtida yrke är bland annat mångsidigheten och att få vara sin egen chef. I planerna ingår att en dag ta över gården i Petsmo, Korsholm, av pappa Jonas som idag är lite över 50.

– Jag vill fortsätta med det som pappa gör, men jag vill också utveckla gården och driva den framåt, säger Amadeus. Vi riktar i huvudsak in oss på konventionell spannmålsodling, men odlar också ärtor, rybs eller raps och kummin. 

Sedan några år tillbaka är Amadeus involverad i lantbruksarbetet. 

– Jag vill lära mig att odla för mat kommer alltid behövas, säger han. Förstås önskar jag också bättre lönsamhet åt lantbrukarna och hoppas att folk på riktigt ska inse att bönderna alltid kommer att behövas!

Niornas dag 2 webben
Högstadieeleverna Dennis Sand och Linus Teir har båda ett stort intresse för motorer. Tidigare i vinter besökte de Optima Lannäslund i Jakobstad för en prova på-dag och fick då vara med och jobba i verkstaden.

Lantbruksteknologin lockar

Dennis Sand uppskattar att niorna får bekanta sig med olika YA-utbildningar, men vet redan att det är till Landsbygdsföretagare – Lantbruksteknologi vid Optima Lannäslund som han kommer att söka.  Han är uppvuxen på en lantbruksgård i Övermark där han ofta deltar i arbetet.

– Vi har 100 hektar som vi odlar spannmål på och så kör vi mycket på entreprenad, berättar han. Vi sår väl en 500 hektar åt andra och tröskar 400 hektar runtom i Närpes. 

Dennis har två äldre bröder, Pontus och André, som också studerar lantbruk. Det blir förmodligen Pontus som i sinom tid tar över.

– Pappa är 47 år så det är några år kvar till generationsskiftet, konstaterar Dennis. I framtiden jobbar jag kanske på någon verkstad, startar eget eller jobbar hemma på gården med min bror.

Även Linus Teir vill studera lantbruksteknologi på Optima i Jakobstad. Han hört mycket gott om både skola och utbildning och har i vinter varit dit tillsammans med Dennis för en prova på-dag.

– Vi fick vara med i verkstaden och jag tyckte det gick riktigt bra, säger Linus som har ett stort motorintresse.

Hemma på mjölkgården i Yttermark har familjen cirka 80 djur. Det är pappa Benneth som driver lantbruket tillsammans med farmor Gabriella, Linus hjälper ofta till och vet att han en dag vill ta över eller bli delägare. 

– Vi har ganska mycket odlingsmark, mest odlar vi spannmål och ensilage, berättar han. Det är roligt att växa upp på en bondgård, det finns mycket att göra och jag tycker det känns bra att vara lantbrukare. 

– För att bli en bra bonde måste man ha tålamod med mycket, menar Linus. Det är inte det lättaste yrket, men det ska alltid finnas någon som gör det här arbetet också. Mat behövs!

Förvalta, förbättra och modernisera.

Josefina Ståhl, andraårsstuderande vid YA, är entusiastisk över sitt yrkesval. Hon beskriver sitt intresse för lantbruk som brinnande och berättar om familjens gård i Jungsund, Korsholm, som pappa Dan, 48, ännu ansvarar för och där hon hjälper till så mycket hon kan med vår- och höstbruk samt med servicen runtomkring.

– Jag vet att jag vill ta över pappas gård när jag har studerat klart, säger Josefina som är enda barnet. Jag vill fortsätta att utveckla det jag har vuxit upp med och driva gården framåt mot ett hållbart och lönsamt lantbruk, förklarar hon. Alltså inte bara förvalta, utan även förbättra och modernisera. 

– För mig är lantbruk är inte bara ett yrke, det är en livsstil och en identitet – det är den jag är!

Liksom klasskompisen Amadeus har Josefina valt kombistudier som resulterar både i yrkesriktad grundexamen och studentexamen. Därefter vill hon studera vidare till både agrolog och agronom. Eftersom Josefina har vuxit upp på en växtodlingsgård vet hon vad yrket innebär, hon har sett både bra och utmanande sidor. 

– Jag har varit med under sådd, skörd och planering och vet att det inte bara handlar om frihet, utan också om ansvar, risker och hårt arbete. Men jag trivs med det ansvar och den variation lantbruket ger, man måste hela tiden lösa problem och tänka framåt.

Utmaningar och krav

Det praktiska arbetet motiverar, men det gör även möjligheten att utveckla verksamheten som företag på en gård och att få vara med i hela processen från planering till resultat. För Josefina handlar det inte enbart om att ta över, utan även om att utveckla och anpassa gården till framtida krav.

– Jag vill arbeta strukturerat med växtföljd, markhälsa och noggrann planering för att få så bra avkastning som möjligt utan att det sliter på jorden, förklarar hon. Jag är också intresserad av att använda modern teknik som precisionsodling och digital uppföljning, för att fatta bättre beslut. 

– För mig är det viktigt att kombinera lönsamhet med långsiktighet – att tänka flera år framåt och inte bara till nästa skörd. Det handlar om att planera växtföljd, följa markens utveckling och fatta beslut som påverkar i flera år framåt. Jag motiveras av att analysera resultat, fundera på förbättringar och att hela tiden utveckla produktionen. 

Samtidigt är Josefina väl medveten om att lantbruksbranschen påverkas av priser, väder och politik, något som kräver att man är flexibel och tänker ekonomiskt. Extremväderförhållanden är förstås något som oroar med tanke på framtiden, då måste man ha i åtanke hur man planerar olika odlingar.

– Om priserna sjunker så pass mycket att det inte längre är lönsamt att vara bonde, då går heller inte min dröm i uppfyllelse, säger Josefina som är en målmedveten person.

– Till mina starka sidor hör att jag är envis, jag ger mig inte. Och har jag bestämt mig för att göra något så gör jag det.