Globalt
Xylogas 3 Webben
Xylo Gas vd Fredrik Ek förevisar anläggningens skorsten. Förbränningsprocessen skapar så gott som inga partikelutsläpp.
Tema

Xylo Gas omvandlar
träflis till ren syntesgas

SLC - Nicolas von Kraemer

TEXT: Nicolas von Kraemer

nicolas.kraemer@slc.fi

FOTO: Nicolas von Kraemer

Vi befinner oss ute på Västankvarns försöksgård. Jag hälsas välkommen av Fredrik Ek som är verkställande direktör på Xylo Gas, och som tillsammans med kollegan Ott Pärtel jobbar på att utveckla den syntesgasanläggning de byggt på gården.

– Vi började planeringen 2019 och sedan i våras har maskinen varit möjlig att köra, säger Ek och gestikulerar mot två containers som står intill oss.

Innanför stålskalet finns den hemliga och inom kort patenterade teknik som omvandlar träflis till biokol, syntesgas och värme.

– De metoder vi använder oss av här är unika, och vi kan leverera en helt ren syntesgas som produkt. Tillsammans med biokolet får vi ut produkter som kan användas både inom energiproduktion och jordbruk.

Xylogas 6 Webben
Xylo Gas kombinerade biokol- och syntesgasanläggning omvandlar träflis till biokol, syntesgas och värme.

Unik teknik producerar ren syntesgas

Anläggningen har varit igång i dryga fyra timmar då jag anländer. Under denna tid har maskinen producerat två tunnor biokol. Både kolet och flisbränslet förvaras på anläggningens baksida där spillvärmen samtidigt håller flisen torr.

– Här ser vi flisen som matas in i skruven för att sedan transporteras vidare och hettas upp till 700 grader utan att förbränning äger rum. Genom denna pyrolysprocess omvandlas träflis till biokol och pyrolysgas. Det unika är att vi i vår anläggning också genast omvandlar pyrolysgas till syntesgas, förklarar Ek.

För tillfället leds syntesgasen ut genom ett rör där den brinner med en närmast osynlig låga. Endast en lång flimrighet avtecknar sig mot himlen. Syntesgasen är ren från tjära och kväve och består huvudsakligen av en blandning av vätgas och kolmonoxid.

– Det här är äkta clean tech. Vi får ut ett större mervärde med den här tekniken än vad man får genom vanliga biokolsprocesser. Vår bakgrund är inte heller på biokolssidan, utan vi har sysslat med termisk förgasning och närmat oss problemet från ett annat håll.

För att få en bättre bild av processen klättrar vi högst upp på anläggningen för att betrakta skorstenen. Nedanför framträder ett nätverk av rör och byttor. En del av tekniken är hemlig, och skall därmed inte fotograferas.

Den förbränning som sker i processen förorsakar så gott som inga partikelutsläpp, och Ek inbjuder till att med egen näsa undersöka saken.

– Känner du? Skorstenen är snarast luktfri. Med den här tekniken kan vi eliminera rökgasutsläppen och skorstenen är helt ren trots att vi inte har något filter. Det här fungerar fast vi kör med ett syreöverskott på endast tre procent.

Intressanta möjligheter för grönsaksodlare och jordbrukare

Enligt Ek är tekniken användbar överallt där det behövs el, värme eller biokol. För tillfället är anläggningens bränsle-effekt cirka 500 kW då den befintliga flisinmatningen inte klarar av mer än detta.

Hälften av bränsle-effekten fås ut i form av biokol. Syntesgaseffekten ligger samtidigt på cirka 60-70 kW om man väljer att inte göra gas av kolet – gör man det blir gaseffekten större. Resten utgörs av värme som tas till vara medan en del är förluster.

– Gasröret kan du koppla till en kraftvärmeanläggning antingen direkt eller via ett gaslager. Metan kan man göra genom att koppla anläggningen till en biogasanläggning. Genom Fischer-Tropsch-syntesen går det också att tillverka flytande bränslen av en blandning av vätgas och kolmonoxid, vilket ju är det som anläggningen framställer. Därmed kan tekniken också användas för att göra metanol och diesel, förklarar Ek.

Biokolet kan användas som jordförbättringsmaterial, för att filtrera näringsämnen ur vatten och till och med i foder. Det kan även utnyttjas som kollager och handlingsvara på koldioxidmarknader.

– Som en helhet kunde tekniken användas exempelvis i anslutning till en växthusanläggning om man tar vara på värmen för uppvärmning, omvandlar gasen till el för belysningen, och använder biokolet som en del i växtunderlaget. Biokolet kan också offras för mer gas.

Ek poängterar att en fin sak med tekniken är att man kan välja vad man producerar.

– Det är möjligt att göra el av både syntesgasen och biokolet då när elektriciteten är dyr, men i stället producera biokol och sälja kolet plus utsläppsrätter när elektriciteten inte kostar just något. Dessutom kan syntesgasen omvandlas till metangas i anslutning till en biometanproducerande biogasanläggning.

Syntesgasanläggningen är byggd för framtiden – tekniken fungerar, men ännu handlar det om en försöksanläggning. I dagsläget gäller det för Xylo Gas att evaluera olika möjligheter för att kommersialisera och skala upp verksamheten.

– Intresse finns och vi har ofta olika grupper här på besök. För tillfället är ambitionen att kunna hitta ett sälle där vi kan köra maskinen dygnet runt och få användning för gasen, kolet och värmen. Vi har olika alternativ på lut, men vilket det blir får framtiden visa.

Xylogas 5 Webben
Biokol kan användas som jordförbättringsmaterial, för filtrering, som växtunderlag eller som handlingsvara på koldioxidmarknader.