Efterfrågan på timmer har avtagit och priserna sjunkit. Men trots det finns det förutsättningar för en rätt livlig virkeshandel i år. Det säger tre ledande tjänstemän som svarade på följande frågor:
1. Efterfrågan på timmer har avtagit – vilka är orsakerna?
2. Vilka råd ger ni markägarna nu när det kommer till virkesaffärer?
Jan Slotte, verksamhetsledare för Skogsvårdsföreningen Österbotten:
1. Redan i slutet av fjolåret fanns det tecken på att efterfrågan på timmer avtar. Stormen vid nyår förvärrade läget ytterligare och bidrog också till ett svagt överutbud på massaved under vårvintern. Det här har återspeglat sig på virkesmarknaden, men ser man framåt finns förutsättningar för en livlig virkeshandel i höst då efterfrågan på massaved trots allt är stabil och på en hög nivå.
2. Gallringar lönar det sig alltid att utföra i tid oberoende av konjunktur. Förnyelser kan man vänta med och invänta det rätta konjunkturläget.
Joakim Blom, vd för Ålands Skogsindustrier Ab och AB Skogen:
1. För vår del här på Åland drabbades vi synnerligen hårt av stormen vid nyår. Bedömningen av omfattningen på skadorna pågår fortfarande men de mest återkommande uppskattningarna just nu visar att det är mellan 3-5 års avverkningar, det vill säga 600.000-1.000000 kubikmeter. För vår del har följdeffekten varit att de volymer vi just nu hanterar är dubbelt större än ett normalt år. Virkeshandeln har med andra ord inte stagnerat för vår del utan det är hög produktionstakt och beräknas vara så under en lägre tid framöver.
Att sälja dubblerade volymer gentemot tidigare har inte varit lätt, även om vi ser ut att lyckas. Det speciellt med hänsyn till att marknaden generellt ser ut att lida av ett överutbud. Om vi går till de specifika sortimenten så sjönk priset på sågad vara av furu vid årsskiftet, vilket ledde till prissänkningar på talltimmer.
För massavedens del har goda drivningsförhållanden, ökat utbud på grund av stormen och oplanerade produktionsstopp vid pappersindustrin minskat efterfrågan och därmed pressat priserna nedåt. Grantimret såg länge ut att vara det enda positiva beskedet men nu har granbarkborreangreppen i södra Sverige visat sig vara värre än väntat, vilket lett till ett överutbud på grantimmer i hela Östersjöområdet. För bioenergin som har en mera regional prisbild finns förväntningar i Finland på höjningar – i Sverige är situationen den motsatta.
I slutet på fjolåret var efterfrågan väldigt hög för industrin på samtliga sortiment. När sedan drivningsförhållandena blev väldigt fina köpte bolagen upp allt man kunde samtidigt som åtgången var sämre än väntat. I dag är råvarulagren på industriområden överfulla men min tro är att redan i höst har man till stor del åtgärdat det problemet. Men några prishöjningar tror jag inte på men avsättningen bör inte bli ett problem eftersom de flesta marknaderna känns stabila trots en liten justering nedåt på priserna.
2. Har man i dag stormdrabbad skog är det bra att den omhändertas så snabbt som möjligt. Ser det inte ut att bli åtgärdat innan sommaren bör skogsägaren tänka på att bibehålla rotkontakten. Efter stormen Gudrun i Sverige 2005 konstaterades att grantimret kunde hålla samma höga kvalitet efter sommaren som innan om rotvältan hade haft markkontakt. Däremot var det många skogsägare som ville agera snabbt och gjorde rotkapning för att underlätta för maskinerna. När avverkningsresurserna inte räckte till och maskinarbetet blev fördröjt blev virket dåligt för träden som var lossade från roten.
Har man stående skog så vill jag vidhålla min gamla devis det vill säga att sälja jämnt över tid om man har möjlighet till det. Det är nämligen nästintill omöjligt att träffa på pristopparna. För min egen del brukar jag hellre försöka agera för tidigt än för sent. Om vi tänker att virkespriserna skulle vara fem procent högre om ett år men att jag ändå väljer att sälja i dag kan jag investera i till exempel mera skog redan nu. Över tid har avkastningen på en sådan investering varit högre än fem procent per år. Vad som är avgörande är vad man tänker göra med pengarna. Mitt exempel talar således för att det är en bättre idé att avverka idag än att vänta. Någon tänker kanske här att jag gått miste om ett år i tillväxt men det stämmer inte om vi beaktar att jag också kan plantera ett år tidigare.
Magnus Wiksten, revirforstmästare för Skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret:
1. För ungefär ett år sen var situationen den att industrins virkeslager inom hela Östersjöområdet var ovanligt små. Orsaken var att drivningsförhållandena hade varit mycket utmanande under nästan ett år. Oron för en stundande virkesbrist på våren 2018 var stor och industrins kamp om virket hårdnade med prishöjningar som följd. Samtidigt såg efterfrågan på slutmarknaderna ut att bara öka och alla virkessortiment var efterfrågade. Situationen drevs till sin spets under sommaren och förhösten 2018 då virkespriserna fortsatte stiga och nästan tangerade tidigare års rekordpriser. I slutet av hösten började sågvaruhandeln till Kina avta. Detta berörde främst sågade varor av gran. Samtidigt blev situationen i Nordafrika, som är en huvudsaklig furumarknad, mycket svår beroende på konflikterna och oroligheterna i området.
Efter årsskiftet stod det klart att efterfrågan på sågvaror av såväl gran som tall hade avtagit rejält. Lagren av både rundvirke och sågade varor började växa och situationen ledde till att efterfrågan på virke minskade. Priset på sågvaror sjönk dramatiskt och virkespriserna, i synnerhet gällande barrtimmer, började sjunka. Inom hela Östersjöområdet finns nu dessutom en hel del stormvirke fortfarande liggande. Risken för att granbarkborreangreppen denna sommar blir omfattande är stor, vilket ytterligare kommer att påverka virkesmarknaden.
Det var inte oväntat att det skulle gå så här eftersom marknaden var klart överhettad under hösten. Om inte efterfrågan på sågade varor återhämtar sig fort så kommer vi att stå inför en situation där utbudet av virke sannolikt är betydligt större än efterfrågan. Efterfrågan på massaved har varit god hittills och prissänkningarna har inte varit så dramatiska som för timmer. Blir dock industrins lager av massaved för stora så minskar efterfrågan och då finns det också en risk att det uppstår press från industrin att få ner massavedspriserna. Vi kan bara hoppas att vi nu är inne i en temporär ”formsvacka” och att marknaderna återhämtar sig. Det är tyvärr troligt att virkesmarknaden på sikt normaliseras igen och det uppsving i priserna vi hade 2018 är ett minne blott.
2. I skrivande stund ser det ut som om timmerpriserna skulle fortsätta sjunka. Men historiskt sett är priserna ännu på en acceptabel nivå och någon direkt kris är det inte fråga om. Priset på cellulosa har sjunkit men är fortfarande på en hög nivå. Efterfrågan på massaved verkar hålla i sig men prisbilden kommer sannolikt att sjunka en aning. Har man skogar som behöver och kan avverkas så gör man knappast något fel för virkespriserna är fortfarande på en betydligt högre nivå än de har varit under de senaste tio åren undantaget år 2018.