En förening som bjuder ut kött till högst bjudande. Den idén lägger den ekologiska nötköttsproducenten Henrik Vikström fram. Konkurrensen om köttet skulle öka och det kunde betyda högre priser, säger han.
Producenternas andel av priset har minskat i flera år. Den stora frågan i producentledet har varit varför den som gör mest får minst. Det är en fråga som Henrik Vikström, ekologisk nötköttsproducent i Larsmo, också har ställt sig otaliga gånger.
Nu vill han göra något åt den prekära situationen som många befinner sig i.
– Jag skulle vilja utreda om det finns intresse för ett nytt koncept. Ett koncept som går ut på att samla köttproducenter till en nötring som bjuder ut kött till den aktör som bjuder högst. Jag tror det skulle öka konkurrensen om köttet och torde också kunna öka producentpriset, säger Vikström.
Vikström betonar att han inte är den som ska organisera nötringen. Det han däremot kan göra är att utreda om det finns intresse bland köttproducenterna.
– Jag har redan talat med några som ställer sig positivt till idén. Alla producenter är intresserade av åtgärder som skulle kunna betyda högre producentpriser. För som det är i dag får vi för litet betalt, säger han.
Inte bunden till en aktör
Han konstaterar att alla större slakterier är intresserade av mängder. De aktörer som finns på marknaden är dessutom intresserade av att utöka produktionen.
– Problemet för dem är att det är svårt att hitta fler producenter. Många av oss, så även jag, är bunden till ett andelslag och säljer mitt kött dit. Av gammal vana säljer många av oss till de aktörer som finns.
Medlemmarna i en eventuell nötring är inte bunden till endast en aktör.
– Tanken med nötringen är att vi säljer till den som betalar det högsta priset. Medlemmarna i en nötring är inte bundna till ett andelslag eller till ett slakteri. Köttet säljs till högst bjudande. Vill ett slakteri utöka produktionen kan den aktören betala ett högre pris och därmed köpa in önskad mängd, förklarar Vikström.
Att jämföra producentpriser mellan slakterierna är svårt. Som medlem i ett andelslag finns olika förmåner förutom enbart producentpriset. Slakterierna har ett grundpris men pristillägg för bland annat kött-, tillväxtklasser samt åtgärder som ökar djurens välfärd, däribland tillägg för gummimattor i liggbås, gör det svårt att jämföra.
– Hur prissättningen ska göras inom nötringen vet jag inte. Men det måste självklart finnas tillägg för eko och olika tillägg för om köttet är av biff- eller mjölkras. Huvudsaken är att nötringen samlar allt kött och bjuder ut det till den som betalar mest.
Förening eller producentorganisation
Vikström vill inte ha ett nytt andelslag utan tänker sig i första hand att nötringen kan vara en förening.
– Vilken organisationsform som är den bästa vet jag faktiskt inte. Men det ska inte bli ett nytt andelslag utan byråkratin ska vara minimal. Det första vi borde göra är att utreda om det finns intresse för en nötring. Om det finns kan vi går vidare och fundera på hur vi ska organisera oss, säger han.
Jonas Laxåback, verksamhetsledare för SLC, välkomnar Vikströms idé om att utreda behovet av en starkare organisering i primärledet så som via en nötring. Samma problem finns också inom övriga produktionsgrenar. Han ser grundandet av en förening som ett bra första steg men på sikt är en annan organisationsform lämpligare.
– Till en början kan en förening kan vara en bra organisationsform. Men på sikt kan en producentorganisation vara ett bättre alternativ. Uppfyller föreningen kraven för en producentorganisation och handlingarna förs till godkännande till Mavi så blir föreningen en godkänd producentorganisation, förklarar Laxåback.
Enligt Laxåback är det i Europa vanligare med producentorganisationer än i Finland.
– EU-kommissionen har konstaterat att jordbrukarnas förhandlingsposition bör förbättras och det finns ett stort behov av gemensamma satsningar för att föra högkvalitativa produkter ut på marknaden, säger Laxåback.
Lättare lagstiftning
Kommissionen har de senaste åren gjort ett flertal ändringar i den lagstiftning som berör producentorganisationer, framförallt för att göra grundandet enklare. Det är sedan upp till medlemsländerna hur de stöder producentorganisationerna.
– Grundandet av en producentorganisation torde i slutändan inte vara så svårt. Det svåraste är främst att hitta de producenter som har intresse att göra det byråkratiska för att få ihop en producentorganisation, berättar Laxåback.
Mavi har utarbetat goda anvisningar för hur gå tillväga med grundandet av producentorganisationer.
– SLC kan också bistå med råd hur man ska gå tillväga men intresset bör komma från producenterna själva att bygga upp en producentorganisation.
Grundandet av producentorganisationer är en del av SLC marknadsbevakning.
– Livsmedelsmarknadslagen är nu i riksdagen och vi hoppas att den godkänns av riksdagen. Det är ett bra steg framåt med vi behöver också se över vår organisering inom vissa sektorer så som spannmål, grönsaksproduktionen och potatissektorn. Hit hör också ekosektorn, säger Laxåback.