Vallbärgning medför att en massa näringsämnen lämnar jorden. Därför är det viktigt att alltid komma ihåg rotsystemens vidare tillväxt och gödslingen i alla skeden av säsongen, framhölls det på Alla tiders mjölk dag två-webbinariet.
Stefan Dahlvik från Yara höll föredrag kring rubriken ”Vallens växtrytm” på det virtuella seminariet i slutet av mars. Han betonade vikten av att beakta näringsreserven och rotsystemen i marken i samband med vallbärgningar. Detta är relevant med tanke på att en stor mängd näringsämnen lämnar jorden i samband med skördeinsatser.
– Speciellt om en torrare period är på gång efter den första vallskörden gäller det att i fråga om timotejbaserade vallar se till att rottillväxten kommer i gång effektivt igen. Ett sätt är att lämna en stubb på över tio centimeter istället för 6-7 centimeter, sade Dahlvik.
Timotejvallar har generellt en starkare tillväxt under vårmånaderna. Dessa vallar behöver i första hand solsken, men inte så mycket värme för att växa till sig.
– Klöver- och svingelvallar har en lägre vårtillväxt och i stället en mera höstbaserad skörd. Ett större rotdjup medför att rötterna – i motsats till timotejvallarnas rötter – inte ”dör” i samband med slåtter, sade Dahlvik.
Hälften bör erhållas vid första skörden
Den första vallskörden är den viktigaste under säsongen.
– Mängdmässigt bör man under den första skördeperioden nå upp till 40-50 procent av det totala resultatet. Kvalitetsmässigt är denna vall av den bästa kvaliteten vad gäller proteinhalt med mera, sade Dahlvik.
Dahlvik rekommenderar tillsättning av trettio ton slam per hektar samt kompletteringsgödsling inför den andra vallskörden.
– Därtill bör man inte glömma bort att gödsla inför den tredje vallskörden. I annat fall kan man till exempel råka ut för övervintringsproblem, sade Dahlvik.
Av central betydelse är att det finns tillräckligt med centrala näringsämnen i vallåkern. Till exempel: ju bättre fosfortal desto bättre skörd kan erhållas. Att ersätta med mineralgödsel räcker inte, betonade Dahlvik.
– Tillförsel av stallgödsel till åkern täcker 20 procent av det totala kvävebehovet och 60 procent av det totala kaliumbehovet. Mineralgödsling behövs för att få igång tillväxten igen och för att komplettera den övriga gödslingen.
– Om 100 kor finns i djurbesättningen bör vallarealen vara ungefär 100 hektar. Vallytorna bör inte överstiga en hektar per ko, tillade Dahlvik.
Nolla mjölkens koldioxidavtryck 2035
Alla tiders mjölk-projektet strävar efter att förbättra mjölkproducenters produktivitet och klimateffektivitet.
Ett mål med projektet är att 500 mjölkgårdar ska göra åtgärdsplaner för kolinlagrande odling samt installationer av carboräknare. Samtidigt ska fyrtio experter inom ensilage och husdjursinriktning kunna stöda företagare.
– Att nolla mjölkens koldioxidavtryck fram till 2035 är ett stort och svårt mål. För vissa producenter är det en liten utmaning. Men för andra kommer det att ta mera tid att förverkliga detta, sade Ann-Charlotte Kjerp, anskaffningschef på andelslaget Maitosuomi.
– Samtidigt stämmer det inte att mjölkproducenterna skulle vara den stora boven i fråga om koldioxidutsläpp, underströk Kjerp.
Kjerp framhöll också att andelslagets mjölkproducenter erhåller ansvarstillägg på två cent per liter för deltagande i ett projekt för befrämjande av djurens välmående. I projektet ingår bland annat satsningar på förbättrad djurhälsovård och veterinärbesök varje år.
Baljväxter effektivare kolbindare än gräsväxter
Vallåkarnas miljöförbättrande effekter är många till antalet, framgick det under agronom Jussi Knaapis anförande.
Minskad erosion, förbättrad markstruktur, kolbindning, ökad biodiversitet och minskad användning av bekämpningsmedel var några av de faktorer som nämndes.
När det gäller kollagring i åkermark är baljväxter ett bättre alternativ än gräsväxter.
– Det handlar om en mycket effektiv assimilering. För varje gram kväve som lagras i marken binds tolv gånger mera kol, alltså tolv gram, sade Knaapi.
Projektägare i Alla tiders mjölk-satsningen är ProAgria i Södra Österbotten, ProAgria i Mellersta Finland, Pro Agria Centralförbundet (Keskusten Liitto) och Österbottens Svenska Lantbrukssällskap. Andelslaget Maitosuomi är huvudsamarbetspartner. NTM-centralen och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling är finansiärer.