Thomas Lindroth
SLC Åbolands ordförande Thomas Lindroth påminner spannmålsodlarna om vikten av att göra upp odlingsavtal.
Jordbruk SLC

Viktigt med avtal för att trygga
försäljningen av spannmål

Läget på spannmålsmarknaden, de nya CAP-stöden, lantbrukets kostnader och handelns matpriser låg i fokus då SLC Åboland och Finska Hushållningssällskapet höll sina vårmöten.

SLC Åbolands ordförande Thomas Lindroth påminde i sitt öppningsanförande spannmålsodlarna om vikten av att göra upp odlingsavtal. Något som han också lyft fram flera gånger tidigare.

– I dagens läge är det ännu viktigare, säger Lindroth.

Han hänvisar till osäkerheten inför odlingssäsongen med sjunkande spannmålspriser och oväntade besked från marknaden där en del av industrin valt att minska mottagningen av ”fri” spannmål.

Lindroth säger att det nu är rent av omöjligt att få pris på 1.000 ton stora partier ”fri” spannmål.

Han tillägger att odlarna för några veckor sedan också fick ett mycket ovanligt besked då Lantmännen meddelade att de inte har råd att köpa spannmål under skördesäsongen i samma utsträckning som tidigare. Det här förklaras med den nedåtgående pristrenden.

– Det är nu av yttersta vikt att var och en bekantar sig med avtalen på spannmålsmarknaden och gör avtal för att säkra försäljningen av sin spannmål. På det sättet kan man få en rättvisare del av marknaden, säger Lindroth.

Risk för att handeln vill öppna avtal

Han uppmärksammar också prisutvecklingen på livsmedel och nämner situationen i Sverige där de stora livsmedelskedjorna börjat sänka priserna på livsmedel för att den totala försäljningen börjat sjunka. Man talar rentav om priskrig butikerna emellan.

Lindroth säger att det kan vara bra att förbereda sig på en liknande situation hos oss.

– S-kedjan har meddelat att de sänker priset på 400 egna produkter. Rimligtvis kommer K-kedjan snart efter. Risken finns att handeln nu vill öppna avtalen med industrin för faktum är att FAO:s matprisindex har gått ner 11 månader i rad. Det och sjunkande försäljning är en besvärlig kombination för oss odlare som i år skall producera med dyr gödsel, el och brännolja, säger Lindroth.

Motesdeltagare
SLC Åbolands och Finska Hushållningssällskapets årsmöten ordnades i Skärgårdscentret i Korpoström. Mötena som av tradition ordnas samtidigt avslutades med utbildning om de nya CAP-stöden.

CAP-stöden ger många möjligheter

I fråga om de nya CAP-stöden är han optimistisk och menar att de ger odlarna många möjligheter.

– Är man riktigt skicklig och villig att prova på nya saker vågar jag påstå att man kan få ihop mera stöd än ifjol. Visserligen kan det betyda någon investering, men kom ihåg att en investering alltid är utveckling.

Samtidigt påminner han om att man med stödoptimering sannolikt bygger fallgropar åt sig själv.

– Lämpligt med stöd och bra försäljning är en bra kombination, säger Lindroth och uppmanar odlarna att studera möjligheterna som CAP för med sig.

– Ta er del av marknaden och håll humöret på topp.

Lindroth påpekar att allt ändå inte gick odlarnas väg då CAP-stöden utformades trots att producentorganisationerna gjorde sitt bästa i sin intressebevakning.

– Tyvärr gick det igen en gång inte helt som på Strömsö trots att vi gjorde vårt bästa. Därför kommer SLC och MTK att arbeta för en del förändringar i produktionskopplade stöd och andra stöd. Redan under sommaren ska det finnas klara målsättningar till en del av frågorna. Bland annat när det gäller stöd i yttre skärgården, säger Lindroth.

För att få en bra grund för ändringsförslagen har SLC beställt en utredning av PTT gällande hur det nya stödsystemet utfallit i yttre skärgården och på Åland.

Torolf Karlsson
Finska hushållningssällskapets styrelseordförande Torolf Karlsson är oroad över lantbrukets kostnadsökning.

Problem med höga kostnader

Finska Hushållningssällskapets styrelseordförande Torolf Karlsson berörde i sitt öppningstal problemen med lantbrukets kostnadsökning där producentpriserna stigit betydligt mindre jämfört med handelns prisökningar.

– Pengarna försvinner någonstans på vägen och det är problematiskt, säger Karlsson.

Han är bekymrad över kostnadsökningen inom lantbruket.

– Den har drabbat husdjursgårdarna speciellt hårt och många gårdar har slutat.

Karlsson hör själv till de producenter som slutat med djurhållningen. Gården som fokuserat på uppfödning och förmedling av tjurkalvar tömdes i fjol på de sista djuren. Orsaken var att det blev svårt att få tag i tjurkalvar till följd av att antalet mjölkgårdar har minskat kraftigt de senaste åren.

– Det känns märkligt, rutinerna ändrades på en gång, säger Karlsson, som ändå kommer att fortsätta att odla vall och spannmål.

Rådgivning och stödutbildning

Han hoppas att odlarna i regionen kontaktat rådgivningsorganisationens rådgivare i god tid inför årets odlingssäsong. Den nya CAP-programperioden med sina stödsystem har sysselsatt hushållningssällskapets personal hela våren med rådgivning och utbildning om de nya CAP-stöden.

Finska Hushållningssällskapets och SLC Åbolands årsmöten som ordnades i Skärgårdscentret i Korpoström avslutades också med stödutbildning. Innan dess hann man godkänna bokslut och verksamhetsberättelser.

På plats som föreläsare var Susanne Mäkelä från Pemar landsbygdstjänster och Finska Hushållningssällskapets rådgivare. Utbildningen var en av flera utbildningar som SLC Åboland och FHS ordnat i regionen i vår.

Information om den nya CAP-programperioden och material från stödutbildningarna finns på SLC Åbolands webbplats.