Tema
Val Osterbotten 1 A Webben
Snart ska de röstberättigade medlemmarna i skogsvårdsföreningarna rösta fram ett nytt fullmäktige. En som tycker det är viktigt att rösta är Göran Gjäls i Närpes. Fullmäktige förmedlar skogsägarnas åsikter vidare till styrelsen, säger Gjäls, som tidigare varit med i både fullmäktige och styrelsen för Skogsvårdsföreningen Österbotten.
Tema

Viktigt att göra sin röst hörd
i skogsvårdsföreningens fullmäktigeval

SLC - Christoffer Thomasfolk

TEXT: Christoffer Thomasfolk

christoffer.thomasfolk@slc.fi

FOTO: Christoffer Thomasfolk

Snart är det dags att rösta fram skogsvårdsföreningens nya fullmäktige. En som tänker använda sin röst är Göran Gjäls i Närpes. Han har själv suttit flera perioder i Skogsvårdsföreningen Österbottens fullmäktige och styrelse och framhåller vikten av att rösta.

– Ur skogsägarens perspektiv finns många aktörer inom skogsbranschen. Men den enda aktören som är opartisk och alltid står på skogsägarens sida är skogsvårdsföreningen. Med tanke på det är det viktigt att använda sin röst när ett nytt fullmäktige ska väljas. Genom att rösta kan man som medlem påverka, säger Göran Gjäls, skogsägare i Kalax i Närpes.

Som medlem i Skogsvårdsföreningen Österbotten har han rätt att rösta i fullmäktigevalet som pågår mellan den 6 och 27 november. Kandidaterna offentliggörs den 1 november.

Fullmäktige väljs för en period på fyra år och de röstberättigade medlemmarna informeras om kandidatlistan senast tre veckor före den sista valdagen. Valet förrättas som postval och det är också möjligt att rösta elektroniskt.

– Eftersom kandidatlistan inte har offentliggjorts ännu vet jag inte ännu vem jag ska rösta på. Vanligen brukar man rösta på någon lokal kandidat, och så blir det troligen också för min del, men man vet aldrig, säger Gjäls.

En röst gör skillnad

Inte alla röstberättigade medlemmar använder sin röst i valet. Att så är fallet är synd, tycker han.

– Att rösta i val engagerar inte alla och den främsta orsaken är kanske att man anser att det inte spelar någon roll eller att man med sin röst inte kan påverka. Men som skogsägare med ekonomiska intressen tycker jag det är viktigt att rösta för att fullmäktige är ett organ som har makt att påverka föreningens verksamhet.

Gjäls har själv suttit flera perioder i skogsvårdsföreningens fullmäktige och även i styrelsen. Första gången han invaldes var 1990 för Närpes skogsvårdsförening och därefter i Söderskogs skogsvårdsförening. Efter följande fusion valdes han in i Skogsvårdsföreningen Österbottens fullmäktige.

– Jag satt flera perioder, men valde att inte ställa mig till förfogande i det senaste fullmäktigevalet 2020. Det berodde på att vi generationsväxlade och då tyckte jag det var bäst att lämna plats åt någon annan, förklarar han.

Fullmäktige har två stadgeenliga möten per år, ett höst- och ett vårmöte. På höstmötet behandlas verksamheten och budgeten och nya styrelsemedlemmar bland de som är i tur att avgå väljs. På vårmötet godkänns verksamhetsberättelsen och resultaträkningen.

För markägarnas talan

Fullmäktige har inget motionssystem, men däremot kan ledamöterna lägga fram åsikter om verksamheten.

– Eftersom fullmäktige representerar skogsägarna är det ett viktigt organ som för fram fältets åsikter till styrelsen. När stora frågor ska behandlas har fullmäktige en mycket viktig roll – i synnerhet när det gäller att välja ny styrelse, säger Gjäls.

Det är styrelsen och ledningsgruppen som drar upp de stora linjerna i verksamheten. Men när det gäller vilken riktning som ska tas har fullmäktige stor makt till exempel genom att påverka valet av ny styrelse.

Som exempel nämner Gjäls frågan om huruvida SVF Österbotten skulle börja idka virkeshandel och export eller inte efter att den nya skogslagen trädde i kraft.

– Här fanns många olika åsikter, men det var i slutändan fullmäktige i sitt val av ny styrelse som avgjorde att skogsvårdsföreningen började exportera virke. Det är bara ett exempel på att fullmäktige har en viktig roll och makt att påverka, menar han.

SVF Österbottens fullmäktige består av 39 ledamöter och 10 suppleanter. Till det här valet har 54 kandidater ställt upp. Gjäls skulle gärna se att fler ställde sig till förfogande.

– Jag skulle gärna se att hundra kandidater ställde upp. Men förtroendeuppdrag kanske inte lockar på samma sätt som förr och man kanske inte har tid, intresse eller vill utsätta sig för politiska frågor i dag. Kanske någon också inte vill ställa upp för att det finns en risk att inte bli vald, säger Gjäls.

Vilka egenskaper tycker du att en kandidat som ställer upp i fullmäktigevalet bör ha?

– Det viktigaste är att kandidaten har ett stort intresse för skogsfrågor och kan branschen. Jag tycker också det är viktigt att det till fullmäktige väljs olika typer av skogsägare, det vill säga skogsägare med stort innehav, men också små skogsägare. Det är viktigt med mångfald och bredd och därför vore det också bra om fler kvinnor ställer sig till förfogande, svarar han.

INFO

• Skogsvårdsföreningarnas fullmäktigeval: 6-27.11.2024
• Mera info om valen: www.mhy.fi/sv/val
• På Åland ordnar skogsvårdsföreningen inget fullmäktigeval utan det enda förtroendeorganet där är styrelsen.


Läs även: Medlem i fullmäktige kan väcka viktiga frågor