Den holländska professorn Leo Marcelis vid Wageningen-universitetet i Holland anser att vertikal odling kommer att revolutionera växtproduktionen i världen. Enligt honom är fördelarna med vertikal odling många: Man kan odla i princip var som helst på en liten areal och producera hög kvalitet nära konsumenten, med minimal vattenanvändning, korta transportsträckor och minskat matsvinn.
– Det finns egentligen inga gränser för hur man kan utveckla den vertikala odlingen, säger Marcelis. Man kan odla var som helst: Hemma, i supermarketen, i varuhus, i gamla fabriker, på restauranger, kort sagt i vilken lokalitet som helst.
I Asien kallas vertikala odlingar för växtfabriker och giganter som bland annat Google och IKEA har visat ett stort intresse för den här teknologin. IKEA har de facto som mål att i framtiden bli självförsörjande på sallat och har redan ifjol startat sallatsodlingar i högteknologiska containrar utanför varuhusen i Malmö och Helsingborg i samarbete med företaget Bonbio.
Fördelarna med vertikal odling är många. Man har full kontroll över produktionsprocessen och över både kvantitet och kvalitet.
– Dagens snabbt urbaniserade samhällen utmanar matproduktionen och -försörjningen. Vertikal odling kan erbjuda ett säkert och hållbart sätt att förse städerna med färsk mat. Fördelarna är att det inte behövs bekämpningsmedel, det blir inga utsläpp av näringsämnen, vattenåtgången är endast mellan 2 och 4 liter vatten per kilo produktion, markanvändningen är mycket mindre än vid konventionell odling och därtill kommer mindre avfall och kortare transportsträckor, säger Marcelis.
Energianvändningen en flaskhals
Det enda minuset är egentligen energianvändningen, eftersom vertikal odling kräver mycket elektricitet.
– Kostnaderna är än så länge två till tre gånger högre jämfört med växthusproduktion. Men jag är övertygad om att kostnaderna kommer att gå ner i framtiden. Om fem år kommer vi redan att veta mycket mer och min gissning är att vi då kommit till en punkt då energiförbrukningen inte är högre än i ett växthus, tror Marcelis.
Växthusproduktionen sett i ett historiskt perspektiv har också genomgått enorma förändringar under åren.
– På 30 år har tomatskördarna i växthus fördubblats, så det finns stora möjligheter att utveckla också den vertikala odlingen i samma riktning.
Om man jämför till exempel vattenanvändningen för tomatodling på friland, i växthus och i en vertikalodling är skillnaderna stora.
– På friland kan man räkna med en vattenåtgång på 60 liter per kilo, i växthus 17 liter per kilo och i vertikalodling endast några få liter per producerat kilo.
Reglering med ljus
Man kan i princip odla vilka grönsaker som helst i vertikal odling, men främst handlar det idag om gröna bladgrönsaker och örter.
Det forskas som bäst intensivt i hur olika sorters ljus påverkar växterna i vertikal odling.
– Med hjälp av ljus kan vi kontrollera kvaliteten. Vi har bland annat sett att plantor som odlas med hög ljusintensitet har en längre hållbarhet efter skörd.
Redan 15 minuter om dagen med tillsatt djuprött ljus ger stora effekter på plantan. Ljusets kvalitet samt vilken tid på dygnet man belyser plantorna med vissa sorters ljus gör en stor skillnad på bland annat sallat.
Blått ljus gör till exempel plantorna mindre och mer kompakta, så man kan alltså kontrollera plantans storlek.
Marcelis berättar också att då man jämförde 40 tomatsorter i olika ljusförhållanden blev resultaten väldigt olika. Med mer ljus innehöll tomaterna mer antioxidanter och C-vitamin.
– Som bäst jobbar vi på sätt att reducera kostnaderna och skapa effektivare LED-lampor för att göra vertikal odling mer lönsam. Vi undersöker också hur man kunde använda värmeenergin för uppvärmning.
Oanade möjligheter
Vertikal odling erbjuder inte bara möjligheter att förbättra kvaliteten på växterna, utan kan också garantera kvantiteten året runt oavsett väder eller odlingsplats.
Utöver ljusintensitet kan man även påverka klimatförhållanden såsom temperatur och luftfuktighet samt vattenmängd och näringsämnen i odlingen.
– I en studie med sallat såg man tydligt att de plantor som odlats med hög ljusintensitet var i mycket bättre skick ännu 13 dagar efter skörd. De hade bland annat högre halter av både kolhydrater och C-vitamin.
Marcelis ser också stora möjligheter då det gäller odling av växter med högt ekonomiskt värde för bland annat medicinska och farmaceutiska ändamål.
– I vertikal odling kan man påverka antioxidanthalten i växterna mer än då man odlar utomhus, eftersom man kan styra ljusintensiteten. Vi lär oss hela tiden mera och framtiden är full av möjligheter.