För bara två decennier hade autonoma traktorer med satellitstyrning eller automatisk redskapskoppling låtit som science fiction. Idag är AI ett faktum som sprider sig genom hela branschen. Det konstaterar det tyska jordbruksministeriet Bundesinformationszentrum Landwirtschaft, som har publicerat en specialrapport om jordbruket.
Rapporten flaggar för artificiell intelligens (AI) inom jordbruket men manar samtidigt till försiktighet och mer forskning.
AI har steg för steg introducerats inom många affärsområden. Som exempel kan nämnas igenkänning av ansikten eller navigationssystem. AI-systemen söker fram mönster i stora datamängder och härleder självständigt lösningar för nästa arbetssteg.
Systemen samlar dessutom data via sensorer, kameror eller akustiska signaler. Det gör AI till en extremt användbar metod inom jordbruket, där bonden ständigt måste bolla med data och utvärdera information som påverkar växtodling och skötseln av boskap.
Korrekt bearbetning
AI-drivna traktorer uppnår redan så kallad ”nivå 3-autonomi”, som innebär att de i princip skulle kunna arbeta förarlöst. Med neurala nätverk och sofistikerade algoritmer analyserar maskinerna terräng, upptäcker hinder och planerar insatsen på åkern.
Andra exempel på AI-lämpliga åtgärder inom jordbruket är bedömning av mängd och tidpunkt för tillförsel av gödsel, växtskyddsåtgärder eller sammansättning av optimala foderransoner för grisar, nötkreatur eller fjäderfä.
En möjligast riklig mängd av data om grödor, boskap och eventuella andra produktionsinriktningar är nödvändig för att komma vidare. Det förutsätter att omfattande mängder data samlas in på gårdarna under korrekta förhållanden.
Det är inte alltid en självklarhet under de speciella omständigheter som råder på ett aktivt jordbruk. Damm, kyla, värme och fukt kan skada känsliga system. På den punkten förbättras tekniken emellertid kontinuerligt.
Numera finns teknik tillgänglig för både inomhus- och utomhusbruk med AI-baserade assistensfunktioner som lämpar sig för dagliga rutinuppgifter. Som exempel kan nämnas mjölkningsrobotar och autonoma utfodrings- och rengöringsrobotar för mjölkgårdar.
Moderna traktorer och arbetsmaskiner utrustas med sensorer som övervakar arbetsprocesser och anpassar maskinens energiförbrukning till belastningen för att spara bränsle och kostnader.
Maskinerna genererar rikliga datamängder som bidrar till att optimera funktionerna. Genom att kombinera sensordata och GPS-data från satelliter är det möjligt att fastställa avkastningsgraden på kartor.
På utrustningssidan hjälper specialiserad programvara jordbrukarna att finjustera sina komplexa maskiner, vilket ökar precisionen och effektiviteten ute på fältet. Forskning är viktig också inom detta område.
Tekniken kan ännu slipas
Inom djurhållningen kan produktionen likaså optimeras med ytterligare data- och AI-baserade styrsystem. Korna borde förses med halsband som registrerar deras beteende och fastställer djurets aktivitet i ladugården.
Systemet samlar kontinuerligt in data för varje ko och rapporterar automatiskt eventuella avvikelser till en dator. Därmed kan bonden i god tid upptäcka symtom som till exempel kan tyda på en förestående sjukdom eller defekt.
I flera EU-länder, särskilt utanför de nordiska länderna, kvarstår fortfarande tekniska hinder för den praktiska tillämpningen av AI-system. I glesbygdsregioner saknas ofta tillräcklig mobiltäckning och bredband och det brister i maskinparkens kompatibilitet.