Kan vattenmelon bli en ny specialgröda i Finland som en följd av det varmare klimatet? Gustav Hildén på Lill-Breds i Ingå vågade sig på att försöka – och lyckades över förväntan. Han skördade cirka 5.000 kilo meloner i fjol somras.
De 1.200 vattenmelonplantor som Gustav Hildén planterade på Lill-Breds i Ingå senaste sommar trivdes utmärkt.
– Vädret var ju helt perfekt för melonodling och kunderna var förtjusta i dem, säger Hildén.
Melonerna odlades utan en droppe växtskyddsmedel eftersom det inte fanns några skadedjur.
– Mårdhunden gillar melon; i övrigt fick de vara i fred.
Plantorna drevs upp i växthus. En del sattes ut på friland den andra veckan i juni och en del veckan efter midsommar.
– Den mest kritiska tiden är de så kallade järnnätterna i början av juni och därför väntade vi över den perioden.
De två sorterna som planterades var Sugarbabe och Crimstar.
– Den förstnämnda verkar ge aningen fler meloner per planta, men Crimstar är nästan ännu sötare i smaken.
Ingen stor konkurrens på den inhemska melonmarknaden
Skörden av melonerna inleddes den tionde augusti och fortsatte ända till slutet av oktober. Försäljningen skedde både som direktförsäljning på gården och till vissa butiker och torghandlare, bland annat Gårdsboden i Kyrkslätt samt vissa utvalda K-affärer i Lojo och Esbo.
Kilopriset på Hildéns meloner låg i handeln på kring tre euro.
– Visst är det mycket dyrare än de spanska melonerna som ofta säljs ut för nittio cent per kilo, men kunderna har ändå velat köpa mina meloner, säger Hildén.
Det finns för närvarande ingen stor konkurrens på den inhemska marknaden, men klimatförändringen kan innebära att fler börjar odla melon i framtiden.
– Ett sätt att få melonen att växa är att odla den i odlingstunnlar, men det kostar förstås en hel del att investera i sådana.
Själv har Hildén använt sig av fiberduk under de första veckorna efter utplanteringen.
– Fiberduken håller borta vinddraget om det blåser. Jag använder också fiberduk för min majs i början av odlingssäsongen. Det är viktigt att plantorna får en bra start.
Många säsongsanställda
Huvudgrödan på Lill-Breds är dock jordgubbar. Därtill odlar Hildén körsbärstomat på friland, samt brysselkål, potatis, sockerärter, dill, lök, morot, rödbeta och majs. Gårdsförsäljningen är viktig och i planerna finns att inom fem år bygga en gårdsbutik. För närvarande sker försäljningen ute på gården vid ett torgstånd.
Gustav Hilden och hans hustru Jenny köpte gården år 2016 och sedan köpet har paret utvidgat och startat caféverksamheten.
– Jag har alltid velat bli jordbrukare och passade på då jag blev erbjuden att köpa det här stället, berättar Hildén, vars hemgård ligger på sex kilometers avstånd från Lill-Breds. Före jordbrukarbanan jobbade Gustav Hildén i byggbranschen och drev ett byggnadsföretag i många år.
På Lill-Breds finns en anställd som bakar bröd tillsammans med Jenny Hildén. Bland annat tillverkas här maltlimpa. I gårdscaféet har Hildéns 2–3 anställda under säsong samt fyra som jobbar med grönsaksförsäljningen och en som jobbar på åkern. Under bärsäsongen jobbar tjugo bärplockare på Lill-Breds.
– De kommer från Estland och Ukraina och bor här mellan trettio och nittio dygn per säsong. Förutom bärplockning sysslar de med att rensa och plocka majs, meloner och tomater, berättar Hildén.
Skördesäsongen pågår i princip hela hösten.
– 2017 skördade vi den sista brysselkålen dagen före julafton.
Och nu är det inte långt kvar tills odlingssäsongen igen inleds.
– En normal vår är det full rulle på gården redan i början av april.