Extrema väderförhållanden med växelvis torka och alltför mycket regn har blivit en växande plåga också för det åländska jordbruket. Som en del av utvärderingen av det åländska Landsbygdsutvecklingsprogrammet 2014-20 ordnade landskapsregeringen förra veckan ett seminarium om kunskapsstöd, digitalisering och innovationer för att möta problem som extremväder för med sig.
Landskapsagronom Sölve Högman som är chef för landskapsregeringens jordbruksbyrå hänvisade i sin översikt till fjolårets svåra torka som drabbade Åland värst i hela Finland.
– Det var torrt och varmt, gassande sol, vindstilla och en molnfri himmel. Det är omöjligt att få chipspotatisen och turister att trivas samtidigt, men det här är det nya normala.
Ställvis på Åland var nederbörden i fjol bara 25 procent av det normala. När medeltemperaturen dessutom var 2 grader högre än normalt uppstod en extrem avdunstning så att ”vatten försvann rakt upp i luften”.
Bevattning av vall ger mest tillbaka
I år däremot har vissa områden på Åland fått dubbelt mera regn än normalt och dessutom på fel tider. Under sådana förhållanden gäller det att se till att åkrarna är väl dränerade och att man kan magasinera vattnet för bevattning när det behövs.
I det åländska LBU-programmet finns pengar som investeringsstöd för bevattningsåtgärder så att man kan minska åkrarnas urlakning och i stället återföra näringen till odlingarna.
Inom specialodlingen med exempelvis chipspotatis, lök och grönsaker är bevattningsmöjligheter enligt Högman ett absolut krav för att säkra skördarna. Men han var samtidigt förvånad över att inte fler djurgårdar vattnar sina vallar.
– Vallen svarar allra bäst på bevattning och foderkostnaderna är avgörande för lönsamheten, påpekade landskapsagronomen.
Mera kunskap för bättre anpassning
Efter förra sommarens extrema torka tillsatte landskapsregeringen en arbetsgrupp för att utarbeta en åländsk vattenstrategi. Dessutom har Sölve Högman representerat Åland i en nordisk samarbetsgrupp som tillsattes på initiativ av Sveriges tidigare jordbruksminister Sven-Erik Bucht.
Ett tilltagande problem är att den mesta nederbörden kommer under vinterhalvåret och även om lantbruket enligt Högman redan erbjuder den bästa motståndskraften mot höjningen av havsvattnets nivå så behöver jordbrukets beredskap ökas ännu mer.
Bland de åtgärder som vattenstrategierna lyfter fram finns exempelvis att öka kunskapen om klimatsmarta vatten- och odlingssystem och satsning på växtsorter som är anpassade för nordiska förhållanden.
– Dagens sorter är knappast perfekta om fem-tio år.
Det behövs enligt Högman också strategier för att effektivare organisera beredskapen när det som under fjolårets torra sommar ”uppstår skarpt läge”.
– Det är en svaghetsfaktor att alla tjänstemän är på semester mitt på sommaren, erkände landskapsagronomen.
Nordiskt samarbetet mellan landsbygdsnäringarnas rådgivare och ett nordiskt nätverk för jordbrukare är exempel på andra åtgärder som nämns i nya klimatstrategier.
– Det gäller att säkerställa rådgivningen inom bevattning. Det är nästan alltid lönsamt att investera i bevattning, men man får inte glömma bort dräneringsdelen.
Kan få ersättning för ”kapitalisering”
Tillgängliga vattenresurser måste givetvis inventeras, men enligt Sölve Högman är det ”ganska lätt” att kunna tillgodose jordbrukets bevattningsbehov.
– Det räcker med ett väldigt litet dike för att kunna samla upp vatten i en damm.
Myndigheter och organisationer behöver också ta fram bra handledningsmaterial om bevattning och dränering samt vad som exempelvis gäller för investeringar på arrenderad mark. På Åland är 70 procent av odlingsmarkerna i dagsläget arrenderade.
Under paneldebatten tyckte landskapsagronomen att lagarna trots allt är ”ganska gynnsamma” för arrendetagare. Man kan skriva långa kontrakt och även se till att få ersättning för markförbättrande investeringar.
– Det man kapitaliserar i marken har man rätt att få ersättning för, betonade Högman, men påpekade också att det i lagstiftningen finns ”otydligheter” som måste klargöras.
Avslutningsvis konstaterade Sölve Högman att Åland i förhållande till sin begränsade odlingsareal har ett brett spektrum med ”alla olika produktionsinriktningar”.
– Vi måste vara väldigt rädda om det och den livsmedelsförädling vi har!