Vårsådden är nu i full gång ända upp till Österbotten. Vårbruket ligger omkring 5-10 dagar före det normala, även om kalla nätter och svalt väder har bromsat växtsäsongens utveckling och värmesumman ännu inte ligger nämnvärt över det normala, uppger ProAgria i sin växtodlingsrapport.
Åkrarna har varit lätta att bearbeta efter den hårda tjälvintern, men torkan börjar bli ett hot. Regn skulle behövas särskilt för höstspannmål, fodervallodlingar och trädgårdsväxter.
De första vårsådderna kunde inledas i mitten av april i de gynnsammaste områdena i södra Finland. På bred front kom sådden i gång under valborgsveckan och arbetet har framskridit snabbt tack vare uppehållsväder.
Vårbruket har kunnat inledas eller kommer att kunna inledas tidigare än normalt i hela landet eftersom snön smält snabbare än vanligt. Åkrarna har torkat upp i ytskiktet, men längre ner i marken har det fortfarande varit vått och kallt.
I vissa områden har sådden ännu inte kunnat inledas eftersom åkrarna torkat långsamt, och på vissa håll har det fortfarande funnits tjäle i marken. Samtidigt hotas åkrarna av torka eftersom våren varit mycket torr.
Långsam uppkomst
Hittills har i genomsnitt 15 procent av sådden genomförts. Längst har man kommit i södra Finland där omkring 60 procent av sådden redan är klar.
De första sådda grödorna har börjat gro, men uppkomsten har varit långsam på grund av de låga temperaturerna.
I norra Finland har sådden ännu inte inletts eller bara precis börjat, och där väntas arbetet komma i gång i större omfattning under denna och nästa vecka.
Planteringen av nypotatis blev klar redan i april. Det svala vädret och de kalla nätterna har bromsat potatisens utveckling, men förhoppningen är att de första nypotatisarna skall finnas till salu till skolavslutningen. Planteringen av sommar- och vinterpotatis inleds denna och nästa vecka.
Höstsådda grödor har till en del tagit stryk
Övervintringen för höstspannmål, vallar och kummin ser i huvudsak ut att ha lyckats väl runt om i Finland trots den stränga vintern.
På vissa håll finns luckor eller glesningar i höstvete- och rågbestånden. Höstvetet har tagit mer skada än rågen, och särskilt i Satakunta, Tavastland och Österbotten har omfattande vinterskador förekommit. Tillväxten för höstspannmål och vallar har gått långsamt på grund av det svala vädret, nattfrosten och torkan.
För höstoljeväxterna har fler vinterskador observerats än för höstspannmålen, och på vissa håll har bestånden antingen förstörts helt eller blivit mycket glesa.
Skillnaderna i hur väl grödorna övervintrat har varit stora även inom samma område. Mest vinterskador har förekommit där det skyddande snötäcket varit tunt.
Andelen höstsådda grödor av Finlands totala odlingsareal är fortfarande liten, omkring 5 procent. Höstvete odlades enligt Naturresursinstitutet Luke i fjol på 65.000 hektar, råg på 22.200 hektar, höstrågvete på 9.800 hektar och höstoljeväxter på 7.100 hektar.
Höstsådda grödor har betydligt större skördepotential än vårsådda grödor och bidrar också till bättre växttäcke vintertid, minskar tiden med bar jord samt risken för erosion och urlakning av näringsämnen. Osäkerheten kring övervintringen i finländska förhållanden bromsar ändå en utvidgning av odlingsarealen.
Odlingsarealen för rybs och ärter ökar
Utgående från odlingsplanerna väntas odlingen av vårrybs och ärter öka mest, med omkring 5-20 procent jämfört med i fjol. Också odlingen av kummin, vårraps och bondböna ökar något.
Det största intresset riktas ändå mot gröngödslingsvallar och jordförbättrande grödor i växtföljden, och deras arealer väntas öka med 10-50 procent jämfört med föregående år.
Förändringen förklaras av spannmålets svaga marknadspris och de kraftigt stigande produktionskostnaderna, som försämrar lönsamheten i spannmålsproduktionen avsevärt. Spannmålsodling ersätts därför med grödor som kräver mindre insatser, såsom gödsling.
Arealerna för vårspannmål väntas minska med omkring 5-20 procent i hela landet, och mest minskar odlingen av foderkorn.
Vårsådden överskuggas också av de stigande och sannolikt fortsatt stigande priserna på brännolja och gödselmedel till följd av kriget i Mellanöstern, utöver de redan höga produktionskostnaderna.
Jordbrukarna måste nu noggrant överväga hur användningen av produktionsinsatser skall optimeras, vilka grödor och skiften de skall riktas till och om en del av årets inköpta gödsel skall sparas till nästa växtsäsong.
Grönsakssådden och planteringarna långt hunna
Sådd och plantering av frilandsgrönsaker har redan delvis genomförts, särskilt när det gäller morot, lök och kål. Sparrissäsongen har inletts i landets sydvästra delar.
Inom frilandsodlingen av trädgårdsväxter är torkan ett bekymmer och situationen ser svår ut redan nu i början av växtsäsongen. Planterade kålplantor har redan behövt bevattnas på grund av torkan.
På många gårdar finns också oro för tillgången till vatten för frostbekämpning och bevattning, eftersom vattennivåerna särskilt i åar och sjöar är exceptionellt låga.
Växtsäsongen är ännu så tidig att det inte går att säga säkert hur bär- och fruktodlingarna har klarat vintern. På vissa håll har man observerat stora mängder sorkar.
Jordgubbsodlingarna har ändå börjat växa tidigare än normalt, särskilt i östra Finland. Bestånden har skyddats med fiberduk, vilket samtidigt har påskyndat tillväxten.
I växthus har de första jordgubbarna redan kunnat skördas för försäljning. Också i tunnelodlingar håller jordgubbarna på att mogna. Vinbärens blomknoppar har slagit ut i södra och mellersta Finland.