Det kylslagna vädret i maj, regnen efter morsdag och väta i jorden har fördröjt slutförandet av vårsådden, uppger ProAgria i sin växtrapport.
Sådden är fortfarande på hälft i Egentliga Finland, Satakunta, Södra Savolax, Norra Karelen samt Södra och Norra Österbotten. I Nyland och Österbotten slutförs sådden av vårrybs för närvarande. I Lappland är vårsådden ännu i startgroparna.
På södra Finlands kustområden och i Södra Karelen kunde vårbruket slutföras 5-10 dagar tidigare än normalt, men i Satakunta, Birkaland, Mellersta Österbotten och Lappland är vårbruket en vecka senare än normalt. I Södra Savolax och Södra Österbotten är vårbruket ett par dagar senare än i genomsnitt.
Regnmängderna i maj var ställvis större än normalt i landets södra och sydvästra delar. I södra Finland och Södra Österbotten har man varit tvungen att söndra skorpa för att trygga bråddskjutningen.
På områden med mindre regn har däremot torkan redan fördröjt bråddskjutningen på de sist sådda skiftena och vallarnas tillväxt. Man har redan varit tvungen att bevattna grönsaks- och jordgubbsbestånd.
Under flera nätter i maj sjönk temperaturen under nollstrecket vilket ledde till skador på bestånden. Spannmålen har dock återhämtat sig relativt väl från skadorna och skördeförluster är inte att vänta.
Nattfrosten skakade tidiga sorters äppelblom på Åland på frostömma platser och de allra tidigaste jordgubbsblommorna har också frusit på olika håll i landet. Eventuella effekterna på skörden kan bedömas senare under växtperioden.
Torkan hämmar vallarnas tillväxt
Det varmare vädret har satt fart på vallarnas tillväxt, men torkan har redan börjat begränsa tillväxten. Ensilageskörden kommer att inledas inom en vecka i södra Finland och inom två veckor i landets mellersta och norra delar.
Skördeutsikterna är normala på de flesta områdena, men till exempel i Tavastland decimeras skörden av torka. I Norra Karelen har ensilagevallar förstörts av vitkindad gås, vilket har lett till förmedling av ensilage mellan gårdarna.
Skördens kvalitet uppskattas vara tillfredsställande, i Satakunta, Tavastland och Södra Karelen till och med god. Betesperioden kunde inledas för ett par veckor sedan i stora delar av landet och i Lappland kommer kreaturen ut på bete inom två veckor.
Torrhövallarnas tillväxt och utveckling är långsam och inte ens i södra Finland torde torrhöskörden inledas före midsommar. Skördeutsikterna för torrhö är sedvanliga i största delen av landet.
Endast i Tavastland uppskattar man att torrhöskörden blir sämre än normalt, medan den uppskattas bli bättre än normalt i Mellersta Österbotten.
Det har förekommit mera maskros än normalt i vallarna under denna växtperiod.
Spannmålens bråddskjutning god
Sådden av vårspannmål är ännu på hälft i Egentliga Finland, Satakunta, Södra Savolax, Norra Karelen samt Södra och Norra Österbotten. Till vissa delar har man varit tvungen att revidera sina odlingsplaner på grund av fördröjningarna: man har bytt sorter till tidigare sorter och vårvete till korn eller havre. En del har också avstått från att så ärter.
I Nyland har man varit tvungen att bryta höstspannmålsbestånd och så vårspannmål i stället. Dessutom har man varit tvungen att komplettera vallar eller grunda helsädsensilagevallar. I Norra Karelen på grund av gässens framfart och i Norra Österbotten på grund av utvintringsskador.
Vårsädens bråddskjutning har varit god eller utmärkt i största delen av landet. De bestånd som såddes tidigast, delvis redan i april har lyckats bäst. De sist sådda bestånden behöver däremot regn för att trygga bråddskjutningen. I Nyland har vårvetets bråddskjutning varit sämre än normalt.
Höstvete- och rågskiftena skjuter strå i höjd med Södra Österbotten. Höstvetets och rådens tillväxt uppskattas vara tillfredsställande i nästan hela landet. I Nyland är rågbestånden sämre än normalt.
På södra Finlands kustområden förekommer mera skölfläcksjuka än normalt i rågbestånden. Ogräs och skadeinsekter förekommer i normal omfattning eller mindre än normalt till följd av kylan i maj. I Norra Österbotten är ogräsbekämpningen av höstsäd ännu på hälft.
Ogräsbekämpningen håller på att inledas på de förstsådda vårsädsskiftena. Ogräsbekämpningen kommer att dra ut på tiden på grund av den långa såningsperioden. Tills vidare förekommer inte allvarliga ogräsproblem. Endast Nyland och Södra Savolax förekommer det mera ogräs än normalt i vårspannmål.
Behovet av att bekämpa växtsjukdomar är allmänt taget litet. Endast i södra Finlands kustområden har man observerat mera bladfläcksjukdomar än normalt. I södra Finlands spannmålsbestånd har man ställvis observerat riklig förekomst av loppor.
Jordloppor i kusttrakterna i söder
Sådden av vårrybs är på hälft i Nyland och Österbotten. Rybsens och rapsens plantsättning har varit långsam, men jämn i hela landet.
Jordloppor har observerats i södra Finlands rybsbestånd, men tillsvidare har de inte förorsakat problem. På södra Finlands kustområden har däremot förekomsten av jordloppor varit riklig och bekämpningströskeln har överskridits.
Plantskjutningen för sockerbeta, ärter och bondböna har varit god eller minst tillfredsställande i hela landet. Tidigt sådda bestånd har utvecklats bäst.
De första ogräsbekämpningarna har utförts i sockerbetsbestånden, men i ärt- och bönbestånden har bekämpningsarbetet inte ännu inletts.
I Egentliga Finland, Satakunta, Nyland och södra Finlands kustområden har man gjort mera observationer av ärtvivel i ärt- och bondbönsbestånden.
Kumminbestånden är vid god tillväxt på de flesta områden. I Satakunta och Birkaland finns också en del glesa bestånd som har kompletterats eller till och med körts upp.
Kumminbestånden håller på att gå i blom och det är aktuellt med observationer av kumminmal.
Upptagningen av tidig potatis ökar mot midsommar
I Åbolands skärgård inleddes tagningen av tidig potatis förra veckan och i Egentliga Finland inleds skörden under denna vecka. På andra håll torde de första potatisarna tas kring midsommar.
Den bärgade skörden har varit av god kvalitet, men det kylslagna vädret har decimerat volymerna. Bevattning mot frost och torka har tryggat skörden. Den totala skörden av tidig potatis uppskattas bli normal eller något mindre än normalt. Sommarpotatisen har bildat planta i södra Finland, men sättningen av lagerpotatis fortsätter ännu i Norra Karelen och Österbotten.
Från och med maj har man skördat bland annat knipplök och -morot från ouppvärmda växthus i sydvästra Finland. Sparrisskörden har inletts på Åland och i södra Finland.
Skörden av blomkål, tidig kål och kinakål inleds inom en dryg vecka i södra Finland. Skörden av isbergssallat torde också inledas under midsommarveckan. Volymerna av tidiga grönsaker förväntas öka till midsommar.
Rotsaker på friland har haft en god plantbildning och planterade grönsaker har rotat sig väl. Det svala vädret har bromsat upp tillväxten och man har varit tvungen att bevattna en del bestånd för att trygga en jämn tillväxt.
Jordloppor har observerats i grönsaksbestånden. Det är också aktuellt med observation av andra skadedjur så som kålfluga och morotsbladloppa.
Jordgubbar från tunnlar
Blomningen håller på att ta slut under duk i södra Finlands jordgubbsbestånd, medan blomningen är som intensivast under duk i östra och mellersta Finland.
De tidiga jordgubbssorternas blomning börjar nå sitt intensivaste skede på friland i södra och mellersta Finland. De sena sorterna är först alldeles i början av sin blomning på friland. Hallonen har också börjat blomma i södra Finland.
De första jordgubbarna skördades från växthus redan i maj. I södra Finland har jordgubbsskörden inletts också i tunnlar. I jordgubbsbestånd under duk förväntas den första skörden inledas under midsommarveckan och jordgubbsvolymerna från tunnlar ökar också mot midsommaren.
Osäkerheten kring tillgång på säsongsarbetskraft har fått en del odlare att avstå från att försöka få en tidig skörd: bestånden har inte skyddats med duk för att försnabba utvecklingen i samma omfattning som under tidigare år.
Vinbären står snart i full blom i södra och mellersta Finland. De tidiga och vinteräpplenas blomning är rikligast under denna vecka i södra och mellersta Finland. I landets södra delar har ungefär en tredjedel av vinteräpplenas blommor slagit ut och på Åland uppskattas blomningen vara intensivast under nästa vecka.
Förekomsten av pollinerande insekter har varierat mycket på grund av vädret. I Nyland uppskattas att pollineringen av jordgubbar och vinbär blir försvarlig. Pollineringen av äpplen uppskattas däremot att bli god.
Den svala våren har fördröjt förekomsten av skadeinsekter i bär- och äppelodlingar. En varmare period kan dock sätta fart på insekterna. Alldeles särskilt i tunnlar är det skäl att göra observationer dagligen.
Det är också aktuellt med observation av mjöldagg och äppelskorv då vädret har blivit varmare.