Australiensiska forskare har skapat världens första genetiska värmetoleransindex för kor. Det kan hjälpa att veta vilka kor som avkastar mest mjölk i varma temperaturer.
– Även i Skandinavien måste vi förbereda oss för en varmare framtid, säger svenska forskaren Lena-Mari Tamminen som också satt fokus på värmestress för kor.
Medan sommaren går mot sitt slut i Finland, nalkas våren i Australien, på södra halvklotet.
Med hjälp av DNA-teknik har den australiensiska forskaren Thuy Nguyen skapat ett genetiskt värmetoleransindex. Det mäter kornas mjölkproduktion under heta sommardagar.
– Systemet kan hjälpa bönder att veta vilka kor som avkastar mest mjölk i varma temperaturer, säger Thuy Nguyen som är knuten till universitetet RMIT i australiensiska staden Melbourne.
DNA-test av hår
Jordbrukare kan nu skicka prover av sina mjölkkors päls, för DNA-analys i Australien och därefter jämföra det med deras dagliga mjölkproduktion.
Från pälsproverna kan man extrahera DNA som kan användas för att studera djurets genetiska egenskaper.
Genom att förstå vilka gener som hänger ihop med ökad värmetolerans kan man ta hänsyn till detta i avelsplaneringen och inkludera egenskapen värmetolerans i avelsvärderingar, förklarar epidemiologen och forskaren Lena-Mari Tamminen, som är av finskt ursprung.
– Målet är dock inte att hitta en ras som är bättre anpassad till värmeböljor, utan att testa varje djur individuellt . På så sätt kan man välja vilka kor de ska avla för nästa generation mjölkkor. Detta gäller även vår forskning, säger hon.
Lena-Mari Tamminen arbetar med förebyggande hälsa på mjölkkor vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Just nu arbetar hon med projektet ”Från känslig till robust atlet – kan genomisk selektion hjälpa mjölkkor möta varmare temperaturer?”
Om tidigare forskning främst koncentrerat sig på siffror av mjölkproduktionen vid varmt väder, går man nu steget längre och vill förstå varför de tappar i mjölkproduktion.
Tio olika mjölkgårdar i Sverige
Projektet omfattar forskning på nästan tio olika mjölkgårdar i Sverige, där man samlar in uppgifter dagligen.
– Det är jättespännande för vi ser att det är stor variation inom samma ras och på en och samma gård, säger hon till LF.
Lena-Mari Tamminen kallar kor för dagliga högpresterande marathonlöpare. Eftersom de har hög energiförbrukning och genererar mycket värme är de dåligt rustade för höga temperaturer.
– Vid hög värme slutar många kor att äta och då tror man att de tappar mjölk. Det är bland annat det vi nystar i, säger hon.
Hon har även intervjuat mjölkbönder som upplever att deras kor utsätts för extrem värme producerar mindre mjölk under varma sommardagar.
– Data från det nationella registret kokontrollen visar hur mjölkproduktionen börjar påverkas redan vid 15 grader, säger hon.
Enligt det australiensiska forskarteamet kan mjölkproduktionen minska med mellan 25 till 30 procent under värmeböljor.
En av anledningarna till att man vill titta på avelsprogram för kor från ett nordeuropeiskt perspektiv är att gårdarna ser väldigt olika ut. Både i Finland och i Sverige byggs stallar annorlunda jämfört med i varmare länder. Det gäller att klara vintern.
– Därmed kanske det är andra egenskaper som är viktigare att fokusera på under våra förhållanden, jämfört med andra delar av världen, säger Lena-Mari Tamminen.