Det varma vårvädret har fått fart på vårbruket i Österbotten. Några som var ungefär halvvägs med sådden i måndags var David Köping och dottern Jennifer i Sundom. Därefter blev det att ta en paus på grund av ett efterlängtat regn som föll i tisdags och höll i sig i några dagar.
– Vi har haft väldigt djup tjäle på närmare sextio centimeter, så vi har fått vänta på att den ska släppa. Men vi är aningen före med vårbruket än normalt och det första jag sådde var vete den tredje maj, berättar David Köping.
Köping är jordbrukare i Sundom, Vasa, och odlar på 165 hektar i Vasa och i Korsholm.
De senaste dagarna har han haft fullt upp med vårbruket som rivstartade i Österbotten under förra veckan. I måndags höll David och dottern Jennifer på att så en arrendeåker i Solf.
– Nu är vi ungefär halvvägs med sådden och det har varit fullt upp nu de senaste dagarna. I natt sådde jag en större åker här i närheten och i morse fortsatte jag här, säger han.
I måndags hade det inte regnat ordentligt i landskapet på flera veckor. Köping, som har reglerad dränering på en stor del av odlingsarealen, kan konstatera att det vattennivån är låg.
– Man ser tydligt i reglerbrunnarna att vattennivån är låg, så nu blir det bra att prognosen utlovar regn imorgon och de kommande dagarna. Det finns fukt i marken, men det behövs mer, vilket vi får nu, säger han.
Och fortsätter:
– På grund av det utlovade regnet hamnar vi ta paus i såningsarbetet och jag hade gärna hunnit bli klar med sådden före regnet, men nu blir det så här.
Får gärna regna mer efter sådd
Efter flera år av försommartorka blev förhållandena bättre för ett år sedan. Köping hoppas därmed på mer regn när alla är klara med årets sådd.
– Vi ska hoppas att det blir som ifjol för då kom det bra med regn när växterna hade kommit upp. När växten börjar täcka marken minskas avdunstningen, men grödorna behöver samtidigt mycket fukt för att börja växa. Så mer regn är att önska efter vårbruket, konstaterar han.
Jordbrukarna brukar vara ivriga när de får inleda vårbruket. Men de rådande spannmålspriserna drar onekligen ner på humöret för många. Det förnekar inte Köping.
– Så länge man glömmer bort det svåra läget kan det kännas litet roligt att vara igång igen. Men fakta är att spannmålspriserna är alldeles för låga när de inte ens täcker kostnaden för varan vi producerar, säger han.
Samtidigt påminner han om att gödsel- och bränslepriserna också stigit markant på ett år.
– För ett år sedan tankade jag brännolja till cirka 1,20 euro litern och nu är det uppe i 2 euro litern. Jag hörde också från en kollega att en vanlig gödselsort nu är uppe i över 1.000 euro tonnet. Det är på tok för höga kostnader!
Det enda som kan driva upp spannmålspriserna – när spannmålslagren globalt är mättade – är att skörden misslyckas någon annanstans.
– I USA har de haft torka och i Sverige har höstgrödorna inte överlevt vintern på många håll. Produktionen av spannmål kommer också att minska och det kan leda till stigande priser i höst, men jag tror inte de stiger till en nivå som uppväger de nu mycket höga kostnaderna, menar han.
Får hjälp av dottern
Bredvid honom står dottern Jennifer, som snart utexamineras som agrolog. Hon har alla kurser avklarade, examensarbetet inlämnat, och väntar nu bara på dimissionen.
Nu är hon hemma och hjälper till med vårbruket, men hur ser hon på de rådande omständigheterna som blivande jordbrukare?
– Vi ska äta varje dag och jag hoppas förstås att spannmålspriserna på sikt kommer att stiga. Jag och mina vänner i skolan har så klart diskuterat vilka alternativ som finns till spannmål under vintern. Något vi spannmålsodlare är överens om är att vi måste gå in för alternativa grödor som ärter och oljeväxter när läget för spannmål är så här dåligt, berättar hon.
Vilka moment med vårbruket gillar du mest?
– Det är roligt att harva, men tyvärr blir det en del stenplockning med det momentet också, säger hon och skrattar.
Planen är att familjen Köping ska vara klara med vårbruket nästa vecka – om vädret tillåter.
– Det sista vi sår är rybs och att det sås senare är bra för det lönar sig inte att tvinga dit för tidigt.
På grund av de låga spannmålspriserna har David minskat mycket på spannmålsarealen. Det gjorde han redan i fjol och för spannmålen som han sår har han en slutdestination.
– För största delen av spannmålen, vete, korn och havre, har jag en köpare och även ett garantipris. Om jag inte hade det skulle jag inte så spannmål alls. I stället för spannmål har jag ökat andelen oljeväxter för jag lyckades ganska bra med rybsen i fjol. Skördemässigt blev det ett mycket bra resultat, men priset lämnade ändå lite att önska.
– Andra grödor som jag odlade i fjol var kummin och ärter, men i år har jag i stället satsat mera på oljeväxter. Jag odlar också en del vall för att ytterligare minska spannmålsarealen och jag kommer också kanske att ha en gröngödsling och viltåkrar, berättar han.
Finnes igång med grönsaksplanteringen
Ett stenkast från åkern som Köping höll på att så, höll frilandsgrönsaksodlaren Rosmarie Finne på att plantera sallat. Hon konstaterar att tidtabellen jämfört med tidigare år håller.
– Vi brukar inleda planteringen kring 1-5 maj och nu kom vi igång den 2:a maj, så tidpunkten är ganska normal, berättar Finne.
Trots att det har varit relativt varmt har nätterna varit kalla och det har också förekommit frost.
– Vi täcker plantorna med fiberduk och det håller också ogräs borta och det hjälper också växtligheten när det blåser, säger hon.
Finnes odlar också en del spannmål, men på grund av att hennes pappa Christer Finne har genomgått en axeloperation och är konvalescent ännu tid har sådden inte kunnat inledas.
– Vi har allt förberett för att så havre, men inte hunnit ta itu med det arbetet på grund av pappas sjukskrivning. Och nu kommer också efterlängtat regn så vi får se när vi kan börja så. Vi kommer troligen få hjälp av en snäll granne som tar hand om det arbetet nu när vi har fullt med planteringen av grönsaker, säger Rosmarie.
Spannmålsmodlingen minskar
Hur ser det ut i resten av Österbotten i måndags? Fredrik Grannas, ombudsman för ÖSP, berättar att man ungefär från Vörå söderut mot Närpes har kommit långt med vårbruket.
– Det har varit sol och uppehåll i flera veckor och det har gjort att många jordbrukare har kunnat ha hög fart på vårbruket. Enligt mina rapporter är mellan 70-90 procent helt klara med sådden i det området, medan man norröver har kommit igång först nu med vårbruket, berättar han.
Det rapporteras också om att spannmålsarealen minskar på grund av de låga priserna och de höga kostnaderna.
– Enligt mina rapporter från olika håll i landskapet så minskar spannmålsarealen. Preliminärt kan vi kanske säga att minskningen är mellan 10 och 15 procent. Men vi har också många husdjursproducenter som behöver foderspannmål för sin egen produktion och de fortsätter som förr.
Det utlovade regnet denna vecka beskriver han som välbehövligt.
– Det behövs regn nu för det har kommit väldigt lite nederbörd och vi hade inte heller mycket snö, så grundvattnet är lågt.